Konsten att gå tyst
Jag avslutade en skogspromenad med att öva mig på att gå tyst. Att gå tyst är verkligen tålamodsprövande, speciellt för mig som är van att ta långa kraftfulla steg :)
Det finns säkert många varianter på detta, men så här fick jag lära mig av gammelgubben. Beroende på humör och årstid så hette det att “gå som samerna” eller att “indiansmyga”
För det första så skall du andas med öppen mun, och absolut inget flåsande. Vinden skall du känna i ansiktet — möjligen snett framifrån men helst rakt framifrån. Du rör dig hukandes, för en människa som ramlar runt i skogen känner varenda djur direkt.
Get skitjakt.nu’s stories in your inbox
Join Medium for free to get updates from this writer.
Fotlederna, knäna, och höften är böjd. Varje rörelse är långsam, kontrollerad, avvägd och bestämd. Du tittar dig omkring mer än vad du rör dig, och när du väl rör dig har du bestämt dig vart du är på väg och var du sätter ner foten innan du påbörjar din rörelse.
Det smygande steget
Det smygande steget kan “enkelt” delas upp i följande:
- Balans och kontroll med bägge fötterna i backen
- Se ut var du skall sätta ned din fot
- Lägg över kroppstyngden på foten som skall vara kvar
- För långsamt foten till den plats den skall vara, pausa precis ovanför marken
- Sätt ned tårna och känn in underlaget
- För över lite kroppstyngd till tårna
- Rulla ner fotsulan och fördela tyngden jämnt mellan fötterna.
- Se dig om kring så att du vet var du är på väg, och om du hittar något intressant. Titta mer än du förflyttar dig.
Om fåglarna tystnar när du rör dig i skogen så låter du för mycket. Om du hör vinden och löven när du rör dig, då är du på rätt väg. När du hör dina hjärtslag i öronen samtidigt som du rör dig då är du tyst nog.
Öva det här hemma. Du kan lätt smyga på familjemedlemmarna eller hunden. När du kan göra det med skor på, då har du kommit långt.
Nästa steg är att smyga i snö, vilket är ytterligare svårare…
