<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0" xmlns:cc="http://cyber.law.harvard.edu/rss/creativeCommonsRssModule.html">
    <channel>
        <title><![CDATA[Stories by Patrik Andersson on Medium]]></title>
        <description><![CDATA[Stories by Patrik Andersson on Medium]]></description>
        <link>https://medium.com/@alphapapaactual?source=rss-70bccc21e89f------2</link>
        <image>
            <url>https://cdn-images-1.medium.com/fit/c/150/150/1*ytDh50bxWPpNZhm2z2Q0Pg.jpeg</url>
            <title>Stories by Patrik Andersson on Medium</title>
            <link>https://medium.com/@alphapapaactual?source=rss-70bccc21e89f------2</link>
        </image>
        <generator>Medium</generator>
        <lastBuildDate>Sun, 22 Nov 2026 08:31:20 GMT</lastBuildDate>
        <atom:link href="https://medium.com/@alphapapaactual/feed" rel="self" type="application/rss+xml"/>
        <webMaster><![CDATA[yourfriends@medium.com]]></webMaster>
        <atom:link href="http://medium.superfeedr.com/" rel="hub"/>
        <item>
            <title><![CDATA[Time for a Design thinking workshop?]]></title>
            <link>https://medium.com/@alphapapaactual/time-for-a-design-thinking-workshop-3f64777cdadc?source=rss-70bccc21e89f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/3f64777cdadc</guid>
            <category><![CDATA[research-and-development]]></category>
            <category><![CDATA[innovation]]></category>
            <category><![CDATA[development]]></category>
            <category><![CDATA[design-thinking]]></category>
            <category><![CDATA[management]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Patrik Andersson]]></dc:creator>
            <pubDate>Fri, 08 Jun 2018 13:52:57 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2018-06-08T16:12:41.802Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<p>The idea of an intertwined design process that takes place and producing new innovative products and services is constantly changing, for pleasing the end customer but also for the working organization at the same time. Where the traditional meaning in the word “design” stood for explaining that process and what the means for it was. This creative work could be the design of a lamp, a table or a thing like the interface of an automated-ticket vending machine in the tram. In fact, very tangible and consumable things. Often with the creator’s name proudly written all over the form and function as the result. As Tim Brown refers to it “design got small” in his TED talk video.</p><h3><strong>There is a buzz around <em>Design Thinking</em>.</strong></h3><p>Rather than focusing on the objective, it is much more about the “what”. By defining purpose, feeling and gain the understanding for how the market expectations are aligned. In a complex and ambiguous context, it is about setting direction, not destination. The level of readiness for new innovations or getting the acceptance of users is changing in an even faster pace than before. Tim Brown mentions desirability, technology feasibility and economic viability in his TED talk. The bigger picture. The chief executive of operations in my favourite car manufacture said, “a Porsche sports car is not as much about the car itself as it is about defining what a sports car is and should be, what the brand Porsche stands for, the car is just the result of all that”. This quota pretty much resembles what design thinking is for me but also how important it is to have a sustainable focus and take into serious consideration how important it is to keep knowledge in the organization. In other words, vision by wisdom.</p><p><strong>Do you say something like your organization have a product focus?</strong></p><p>Design thinking is also about having a human cantered focus, and meanwhile keeping culture and local customs. This also resembles the article (Brown &amp; Martin 2015) where the impact of the opening of supermarkets had on the society, it is more than just the product you need to have in mind. It is also about the team. <em>The “I” is no more.</em> As the markets evolve and the complexity rises there are no better way than tackle these problems than in group. With different specializations the group can overcome many obstacles. Some talk about “T”-shaped people. Consider how generalists can cooperate with specialized knowledge as well. This is a long lasting and proven idea by Edison who surrounded himself with brilliant minds who had great ideas. In addition, by developing an ecosystem around the notion supporting ideas from the start and onwards a scaffold program is for evolving them and the people working on it even further than Brown &amp; Martin did and make it possible for more people to participate and exploit the project in new ways, this is done today through open innovations patent programs for example.</p><h3><strong>How do you “carry water” for innovation?</strong></h3><p>This is an explorative approach to handle innovation. By having a divergent approach to explore new ways of thinking around the problems we have today, because the old way of thinking is obsolete according to Tim Brown and I agree with that. I believe we need to think bigger than we do today as many things are sub optimized and micromanaged.</p><p>Food for thought: Someone once told me the computer was invented to solve the problems of tomorrow.</p><p>To use design thinking as a method for develop new ideas and think in new ways is a good start. When the uncertainty of the fuzzy front-end in a project is obviously present there are also a different approach within design thinking to target strength and weaknesses in the prototype stage. Even if innovation itself is revolutionary in the long-term the process of making the prototype is incremental in the short-term. To obtain the insights and understanding of the purpose and customer’s needs therefor it is also relentlessly iterative because every new angle can be tested and conformed to the requirements. It is very important to identify the human needs and come up with conclusions that fits not just the target end users but having a wider scope to include as many as possible, also by enabling them to be part of the process. This also enabled by utilizing cross-functional teams.</p><h3><strong>Concluding recommendations then…</strong></h3><p>When dealing with people and creative human-centered discovery processes we are very close to the subject of project management and psychology when talking about groups and the dynamics in them. When doing things that no one have done before and making this in a short window of time it will be stressful. This is hard to manage, you need to reduce planning in favour to emergence and flexibility. Creativity needs a certain degree of freedom to be successful. When design thinking gets revolutionary rather than incremental it is also more like a project because it is getting bigger than just some small steps. Dealing with different sponsors and stakeholders also provides evidence on earlier project how hard it is to manage expectations. Not to talk about the uncertainty in the early phases of change. My last advice is to take responsibility to you action but don’t compromise to much. It is still better to ask for forgiveness than ask for permission.</p><p><em>References:</em></p><p>Ti<em>m Brown, Roger Martin (2015) Design for Action, Harvard Business Review</em></p><p><em>Tim Brown (2008). Design Thinking. Harvard Business Review, 86(6), 84–92</em></p><p><em>Tim Brown (2009). Design Thinking — [Video] TED Talk </em><a href="http://www.ted.com/talks/tim_brown_urges_designers_to_think_big"><em>http://www.ted.com/talks/tim_brown_urges_designers_to_think_big</em></a></p><h3>Extra:</h3><p>I also want to recommend my readers to check out our model for developing strategies at RISE by reading about Open Digital innovation: <a href="https://www.springer.com/gp/book/9783319563381"><em>https://www.springer.com/gp/book/9783319563381</em></a></p><p>Google also has a really cool model: <a href="https://designsprintkit.withgoogle.com/">https://designsprintkit.withgoogle.com</a></p><p>Do you want to study more, check out: <a href="https://dschool.stanford.edu/">https://dschool.stanford.edu/</a></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=3f64777cdadc" width="1" height="1" alt="">]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Nuläge: Blockchain]]></title>
            <link>https://medium.com/@alphapapaactual/nul%C3%A4ge-blockchain-ae924c930243?source=rss-70bccc21e89f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/ae924c930243</guid>
            <category><![CDATA[blockchain-technology]]></category>
            <category><![CDATA[ethereum]]></category>
            <category><![CDATA[blockchain]]></category>
            <category><![CDATA[distributed-ledgers]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Patrik Andersson]]></dc:creator>
            <pubDate>Thu, 22 Feb 2018 15:58:32 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-09-30T18:21:22.445Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h3>Här tänkte jag sammanfatta hur nuläget ser ut kring tekniken och vad som kan vara bra att känna till.</h3><p><em>En del av innehållet är hämtat från den omvärldsbevakning som jag arbetade med på Omegapoint Göteborg.</em></p><p>Det första jag vill ta upp är vad blockchain innebär, vilket jag på svenska väljer att beskriva som blockkedja. Det ska också förtydligas att blockchain och distributed ledger technologies kan vara olika begrepp baserat på om det finns stöd för smarta kontrakt med mera. Båda är i grunden teknologier bakom ett nytt paradigm inom distribuerade system. Dessutom skiljer sig blockkedjor även från det som idag är praxis såsom <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Relational_database">relationsdatabaser</a>, <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/NoSQL">NoSQL</a> databaser eller andra eventdrivna modeller såsom CQRS. En blockkedja är en peer-to-peer, distribuerad databas, utan någon central källa till sanning. Något som dagens server-klient modell bygger på, med en centraliserad styrning. Det finns även en intressant länk mellan komplexa graph-databaser och blockchain som jag kommer avhandla längre fram tillsammans med idéer på hur man kan hantera ostrukturerad data.</p><p>Vad detta i grunden innebär är en resa i sig att sätta sig in i och jag garanterar att idén bakom blockkedjor utmanar sättet vi ser på världen; för alltid..</p><h3>Vad är en blockkedja?</h3><p>En blockkedja är en ny typ av infrastruktur ovanpå IP-protokollet, alltså inte bara en “molntjänst”; vilket oftast brukar betyda “någon annans server”. Det är också ett nytt sätt att adressera information på.</p><p>Till att börja med kan man konstatera hur oerhört sårbara dagens system är, då det alltid går att attackera en central punkt. Vad tror du detta innebär för nästa generationens internet? Det säger sig självt att detta är en av de viktigaste sakerna att komma ihåg när vi pratar om att lagra information av högt värde såsom kapital eller hantera kontrollen över känslig information, såsom personlig data. Ideologin bakom blockkedjan är att den bör vara decentraliserad.</p><p>Med det skrivet så finns det andra sårbarheter, vilka kan vara bra att känna till även med blockkedjan. Även om kedjan är en oföränderlig serie av block, är det fortfarande möjligt för varje användare att bygga upp en annan uppsättning transaktionshistorik. Denna divergens är känd som <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Fork_(software_development)">forking</a> (vilket sedan tidigare är ett vanligt inslag i mjukvara med <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Open-source_software">öppen källkod</a>.) I blockkedjan betyder detta att historiken som man väljer att skriva vidare på ska följa en så kallad <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Consensus_algorithm"><em>konsensusalgoritm</em></a>. Det är viktigt att förstå vikten av öppen källkod och vad det betyder för blockkedjor. Det finns idag stora mjukvaruföretag som påstår sig sälja lösningar, vilket i själva verket är slutna och centraliserade databaser.</p><p>Detta är i sig också något som utmanar den värld vi lever i med mängder av proprietära lösningar runt omkring oss.</p><p><em>En blockkedja har fyra komponenter:</em></p><ol><li><strong>Distribuerad databas.</strong> Den första principen är att varje part i blockkedjan har tillgång till hela databasen och dess fullständiga historia. Ingen enskild part kontrollerar alla uppgifterna eller hela uppsättningen av informationen.</li><li><strong>Peer-to-Peer-överföring.</strong> Kommunikation sker direkt mellan operatörer istället för genom en central nod. Varje nod lagrar och vidarebefordrar information till alla andra noder. Varje operatör kan direkt verifiera sina transaktionspartners register, utan mellanhand.</li><li><strong>Transparens med anonymitet eller pseudonymitet.</strong> Varje transaktion och dess tillhörande värde är synliga för alla som har tillgång till systemet. Varje nod, eller användare, på en blockkedja har en unik 30-plus-alfanumerisk adress som identifierar den. Användare kan välja att vara anonym eller ge bevis för sin identitet till andra. Transaktioner förekommer mellan dessa adresser. Detta är viktigt att tänka på när det kommer till kapitaltransaktioner. Där en “KYC”, Know-you-customer process behöver genomföras för att vitlista en adress av skattemässiga skäl. Det som bör påtalas är att blockkedjor har en ideologisk tonvikt på integritet, vilket är grunden till användandet av kraftfulla kryptografiska verktyg såsom Zero knowledge proofs.</li><li><strong>Irreversibilitet av poster.</strong> När en transaktion har lagts in i blockedjan med en tidstämpling och systemet uppdaterats kan inte posterna ändras. Eftersom de är kopplade till varje transaktion som kom före dem (därav begreppet “kedja”). Olika beräkningsalgoritmer används för att säkerställa att lagringen i blockedjan är permanent, kronologisk fastställd och tillgänglig för alla andra i nätverket. Det går också att kontrollera vilka det är som har tillgång till nätverket, detta kallas för “permssioned” eller konsortium-blockkedjor. När man har en öppen, “permissionless” blockkedja ser denna komponenten alltså till att transaktionshistoriken bibehålls med en konsensusalgoritm; vilket efter en viss tid, så kallad blockhöjd ger ett majoritetsavtal om vilka block som ska släppas in i kedjan. Detta innebär att över tid bygger alltså en ny blockkedja tillit. Här finns det skilda väsen inom tekniken som antingen bygger på <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Ralph_Merkle">Ralph Merkle’s</a> idé om att bygga en trädstam av transaktioner vilket är en blockkedja. Det har också dykt upp system som använder sig av “DAGs”, <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Directed_acyclic_graph">directed acyclic graph</a>, vilket man kan beskriva som sammanvävda grenar av transaktionshistorik vilka knyts ihop om och om igen.</li></ol><p>Verktygen att göra detta inkluderar matematik och <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Public-key_cryptography">kryptografi</a>. Detta utmanar också sättet vi ser på säkerhet. Man använder inga klassiska certifikat eller tredje-parts lösningar för att hantera nycklar, utan förlitar sig helt på <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Elliptic-curve_cryptography">elliptiska kurvor</a>. Genom att ta bort mellanhänder för hanteringen av nycklar ökar säkerheten. Vilket innebär att man tar bort en stor del hot som ligger bakom många av de problem vi kan notera i dagens system och modeller där sårbarheter uppstår på grund av “superusers”. Här uppstår också det första problemet kring vad blockkedjor innebär att hantera och arbeta med. Det blir nästintill ideologiska motsättningar kring hur nyckelhanteringen ska gå till. Där en del drar paralleller till att fråga om man litar på gud eller på matematik. Något som fascinerar mig och verkligen utmanar tanken kring hur man idag lägger en stor del tillit till andra människor, organisationer och företag att hantera denna informationen, alltså ens nycklar. Något som med hjälp av blockkedjan nu är möjligt att hantera själv på ett säkert sätt själv, dock med en inlärningskurva. Fråga dig själv; Till vem skulle du tänka dig att låna ut nyckeln till ditt hus? Och vilka försäkringar behövs i sådant fall?</p><p>Det finns dock utmaningar med att använda sig av kryptografi och jag menar att här har samhället en viktig uppgift att lösa: Hur man är säker på internet. Detta är något som helt tagits för givet att lösas av teknikleverantörer. Det får lite eller inget utrymme i politiska debatter och påpekas heller inte i utbildningsfrågor. Det tas oftast upp efter att det uppdagas sårbarheter eller intrång i efterhand hos allmänheten. Givetvis kommer de största och mest kända mjukvaruföretagen och säger att de kan leverera lösningar men faktum är att kunskapen kring hur it-säkerhet fungerar är sällsynt i dagens komplexa miljöer och samhällsstrukturer. Ett problem är dock delat mellan både blockkedjor och dagens system, nämligen att varje individ är pseudoanonym på nätet och att digitala identiteter inte är självklart ännu. (Något som dock lagstadgats i Kina.) Detta får direkta följder inom blockkedjor i form av “<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Sybil_attack">Sybil-attacker</a>”. Vilket innebär att en person kan skapa ett stort antal identiteter och sätta upp falska noder som processar information som sedan blir en fork, vilket den personen sedan kontrollerar. Det pågår dock ett arbete från <a href="https://w3c-ccg.github.io/did-spec/">W3C</a> att standardisera en lösning för <a href="https://w3c-ccg.github.io/did-spec/">digitala identiteter</a>, vilket kan få intressanta innovationer att uppstå.</p><p>En annan viktig relaterad fråga är den varför det med eller utan uppsåt byggts in bakdörrar i system och varför det ofta är myndigheter som ligger bakom detta och många frågor kretsar kring vem som är ansvarig för att detta fortgår. Efter de nutida läckor som skett kan man också konstatera det finns en oerhörd fara i att låta nycklar hanteras även av de man litar på. Med hanteras menar jag hela livcykeln för nyckel, ursprung och teknik för hur den genereras till handhavandet och slutligen hur man störtar den. Och med “de”, syftar jag på myndigheter, institutioner och andra organisationer vilka man idag måste förlita sig på. Exempelvis har detta visat sig kritiskt då IBM-personal i andra länder fått tillgång till känslig information i Svenska myndigheters databaser.</p><p><a href="https://www.wired.com/2013/09/nsa-backdoor/">Wired</a> har gjort ett mycket detaljerat reportage om hur detta pågår, sedan 2007 och framåt. Med intressanta detaljer om anledningen varför Edward Snowden läckte information, vilket även gäller den stora NSA-läckan som skedde 2017. Där det fortfarande dyker upp “<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Zero-day_(computing)">Zero day</a>” sårbarheter på svarta marknaden, vilka utnyttjas på olika sätt. På senare tid kan man också konstatera att det blivit lönsamt att utnyttja sårbarheter för att köra mining. Detta görs genom script körs i webbläsaren, eller genom att placera mjukvara på klienter eller servrar utan ägarens tillstånd. Enkelt räknat kostar en sårbarhet mindre än vad man tjänar på mining just nu; en teori jag har är att detta kommer förändra hur man ser på sårbarheter.</p><p>För att verkligen förstå allvaret i detta kan man titta på hur det går till om man vill följa industrikrav och standarder. I USA regleras kraven på statens säkerhet i Federal Publication Processing Standards (FIPS) publikationer, som utvecklas av National Institute of Standards for Technology (NIST).</p><p>NIST utvecklar FIPS när det finns tvingande federala myndigheters krav på säkerhet och driftskompatibilitet och om det inte finns godtagbara industristandarder eller lösningar. Dessa betraktas som ett riktmärke för säkerheten i regeringen, vilka garanterar FIPS-validering till användare att en viss teknik har passerat noggrann testning under antingen CAVP (Cryptographic Algorithm Validation Program) eller CMVP (Cryptographic Module Validation Program) av ett ackrediterat tredjepartslaboratorium och kan användas för att säkra känslig information.</p><p>2007 upptäckte alltså ett forskarteam från Microsoft något intressant med just <a href="https://safecurves.cr.yp.to/rigid.html">elliptiska kurvor</a> (vilka alltså används av blockkedjor). Det fanns en bakdörr i “<a href="https://blog.cryptographyengineering.com/2015/01/14/hopefully-last-post-ill-ever-write-on/">Dual_EC_DRBG</a>”. Jag kallar det en bakdörr då det var ett <a href="https://www.miracl.com/press/backdoors-in-nist-elliptic-curves">medvetet beslut</a> att tillåta en algoritm som inte använder säkra slumptal i den slutgiltiga standarden hos NIST.</p><p>(Det har också upptäckts planterade sårbarheter i systemet <a href="https://blog.iota.org/official-iota-foundation-response-to-the-digital-currency-initiative-at-the-mit-media-lab-part-4-11fdccc9eb6d">IOTA</a>, vilket uppmärksammandes av ett forskarlag på <a href="http://dci.mit.edu/">MIT Media Lab — Digital currency initative</a>. Deras lösning kallas Tangle och jag tänker inte gå in på djupet av vad det hela handlar om utan det kan man läsa mer om <a href="https://blog.iota.org/official-iota-foundation-response-to-the-digital-currency-initiative-at-the-mit-media-lab-part-4-11fdccc9eb6d">HÄR</a>.)</p><h3>Bitcoin:</h3><p>Nu när jag avhandlat en del av vad själva tekniken i blockkedjan är kan jag också tala lite om historiken bakom fenomenet Bitcoin.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*JOTvudvDxsOmJDtbe2BlKA.png" /><figcaption>© The Blockchain Futures Lab</figcaption></figure><p>Eftersom det är omöjligt idag att nämna blockchain utan att det synonymt förväxlas med denna kryptovaluta eller virtuella tillgång som jag föredrar att kalla den. De är som yin och yang och är svåra att särskilja.</p><p>På sena åttiotalet så fanns det en grupp hackare vilka kallade sig för <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Cypherpunk">cypherpunkare</a> och de lade grunden till det som idag är känt som Bitcoin, då kallades det bland annat <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Hashcash">hashcash</a>. Skaparen bakom detta var Adam Back. Det var egentligen från början lösningen på spam problemet relaterat till e-post, som vi har idag. Där idén var att det skulle kosta lite processorkraft att skicka ett mail så man kan se det som ett digitalt frimärke. Idag kallar man det token eller pollett på Svenska. Det fanns även Nick Szabo’s bit gold, Wei Dai’s b-money, och Hal Finney’s RPOWs.</p><p>Bitcoin däremot skapades av en okänd grundare som går under namnet Satoshi Nakamoto, denna pseudonym publicerade den ökända artikeln: “<a href="https://bitcoin.org/bitcoin.pdf">Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System</a>”. Det intressanta är att detta dök upp I efterdyningarna av finanskrisen som nådde sin höjdpunkt 2008. Bara något år efter att Microsofts säkerhetsforskare påtalade de allvarliga bristerna i myndigheternas säkerhet. Man kan alltså se på bitcoin med olika ögon, en del anser att Bitcoin är blockkedjans första “Killer app”, medans andra tror det är ett pyramidspel utan dess like. Jag väljer att se på det som en banbrytande teknologisk uppvisning av tillit. Vad som verkligen gjort det möjligt för bitcoin att uppnå ett sådant högt värde är dess konsensusalgoritm.</p><h4>En kort guide till de olika sorters konsensusalgoritmer som finns:</h4><p>För att fullt ut förstå varför Bitcoin fått sådan spridning och för att förklara begreppet Proof-of-work. Börjar jag med att förklara principen med hur <em>miningprocessen</em> inom blockkedjebaserade kryptokurvor fungerar. Mining utförs genom att noder drivs av <em>operatörer, </em>dessa<em> </em>beräknar något som ibland presenteras som ett pussel. Det finns en komponent som styr svårigheten, vilket är avgörande för hur lång tid det tar. En annan är <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Cryptographic_nonce">nonce</a>-komponenten. <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Cryptographic_nonce">Nonce står för Number only used once</a>. Detta är delar i det som kallas <em>block</em>, vilket är vad transaktioner bakas in i. Svårighetsgraden för denna beräkning definieras i förväg och ger ut en envägs hash-funktion. Dessa hash är 256 bits, eller 64 tecken långa. (Man kan läsa mer om detta <a href="http://bitcoin.sipa.be/">HÄR</a>.)</p><p>För att processa denna <em>hash</em> har det tagits fram specialiserad hårdvara som kallas <a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/ASIC">ASICs</a>, det byggs även riggar med <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Field-programmable_gate_array">FPGAs</a> vilka utför beräkningarna extremt snabbt jämfört med CPU eller GPU då dessa är speciellt designade för just denna uppgift. Varje block i Bitcoin tar i snitt mellan 10 till 60 minuter att validera, detta skiljer sig åt mellan olika blockkedjor. Dessutom har mining en konkurrenskraftig karaktär och inbyggda kapitalistiska incitament: den som är den första som beräknar nonce, och som uppfyller villkoret, kommer att få belöningen. Till exempel, med Bitcoin började belöningen på 50 BTC, detta är också en funktion med karaktär av inflation vilket just nu motsvarar ca. 4% och möjligheten att mynta nya bitcoins avtar med tiden. Det har sedan dess skett två halveringar av denna utdelning och den ligger i skrivande stund på 12.5 Bitcoin. Detta beror i sin tur på att det endast finns en förutbestämd mängd, vilket är 21 miljoner bitcoins. Just nu finns det tiotusentals noder som körs i nätverken. (Man kan följa detta <a href="http://www.bitcoinblockhalf.com/">HÄR</a>.)</p><p>Ett vid detta laget klassiskt problem, som ofta tas upp när man tittar på Proof-of-Work, är kritik mot att denna form av incitament förbrukar mycket energi. Detta ska dock sättas i relation att det med tiden sker effektiviseringar hos hårdvaran. I sammanhanget kan det också nämnas att det inte ens är värt att jämföra med brytningen av mineraler såsom guld, vilket vida överstiger mängden energi. Med andra ord är det mycket mer lönsamt att bryta bitcoins än guld.</p><p>För närvarande, när vi har så utbredda kryptovalutor som Bitcoin, blir den som har tillgång till hållbar eller billig energi vinnare. Dock har det uppstått ett fenomen inom mining. Med lägre tekniska möjligheter har enskilda operatörer liten chans att beräkna värdet snabbt och få belöningen. Detta har blivit anledningen till varför grupper, som förenar många operatörer under en pool, mer lönsamma. Blocken beräknas av alla inom poolen. Vid en vinst subtraheras avgifterna för poolen från den totala belöningen och summan som blir kvar delas upp mellan alla övriga deltagare. En sådan metod minskar vinsten för varje enskild operatör men ökar chansen till kollektiv framgång. Ett sådant fenomen kallas för <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Oligopoly">oligopol</a> och uppstår till följd av de kapitalistiska incitamenten i blockkedjor som använder Proof-of-Work. Vid utveckling av blockkedjor försöker utvecklare nu undvika detta fenomen. Det uppnås genom att utforma sådana algoritmer för drift, som inte ger en tydlig teknisk fördel vid mining utan förlitar sig på spelteoretiska modeller. Särskilt med målet att påskynda bearbetningen av transaktioner, vilket är kopplat till blockkedjans nyckelroll. Det görs genom Proof-of-Stake.</p><p>Proof-of-Stake innebär att varje nod som vill verifiera transaktioner måste erlägga en specifik mängd värde för att kunna gå i god för en transaktion. Man kan beskriva det som att själva incitamentet att sköta sig i nätverket går från en morot till en piska. De operatörer som deltar kallas <em>validatorer</em>, vilket innebär den som kan erbjuda högst bud också får validera flest transaktioner och ta del av avgifterna som användarna betalar. Varje gång en validator skapar ett nytt block måste detta skrivas in i rätt blockkedja, gör den inte det riskerar operatören att mista insatsen.</p><p>En annan blockkedja, <a href="https://www.ethereum.org/"><em>Ethereum</em></a> håller just nu på att byta till denna modellen för dess konsensusalgoritm. Och det finns redan testnätverk. Ethereum är inte bara är en blockkedja utan en komplett virtuell maskin som kan köra kod, även kallat smarta kontrakt med ett turing-komplett språk, formellt verifierbart. Alltså med andra ord en säker miljön.</p><p>I framtiden kan det vara bra att hålla koll på ett annat koncept som heter Proof-of-activity. Vilket är en idé som skapades för att hantera hyperinflation, vilket kan drabba bitcoin när alla tokens är myntade och nätverkets operatörer endast ska överleva på transaktionsavgifter. Vissa har spekulerat att detta kan orsaka säkerhetsproblem som härrör från “<a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Tragedy_of_the_commons">tragedy of the commons</a>”, där människor agerar i eget intresse och förstör systemet. Proof-of-activity skapades därför som en alternativ incitamentsstruktur för bitcoin. Det är ett hybrid-tillvägagångssätt som kombinerar både Proof-of-work och Proof-of-stake. Det återstår dock att se om bitcoin kan byta modell då deras community är mycket mer konservativt än t.ex. Ethereum som kan anses vara progressivt och öppet för förändring. Även om båda använder sig av öppen källkod och det är fritt fram för alla utvecklare att bidra, så finns det olika drivkrafter bakom.</p><p>Det finns finns även en del andra modeller såsom Proof-of-burn, Proof-of-capacity, Proof-of-elapsed time eller Byzantine fault tolerence. På Svenska blir det asynkron byzantinsk feltolerans, vilket betyder att ingen medlem kan hindra gruppens operatörer från att nå enighet, och de kan inte ändra konsensus när det har uppnåtts. Det finns även en form som kallas <a href="https://steemit.com/neo/@basiccrypto/neo-s-consensus-protocol-how-delegated-byzantine-fault-tolerance-works">delegated Byzantine fault tolerence</a>. Vill man lära sig mer om vad som skiljer olika blockkedjor är det just dessa koncensusalgoritmer man bland annat kan studera.</p><p><strong>Ett klassiskt problem:</strong></p><p>Var är originalet? Kanske är en fråga som företag känner igen när det är dags för revision. Inom blockkedjor talar man om <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Double-spending"><em>double-spending-problematiken</em></a>. De som studerat ekonomi känner väl till konceptet med debit och kredit, historiker påstår att detta är det som skapat vårt samhälle som det fungerar nu. Då man började bokföra transaktioner fick man också möjligheten att föra kapital genom tid och rum genom att utfärda en skuldnota. Vad blockkedjor introducerar är ett koncept som kallas för triple-entry accounting, beskrivet av <a href="http://iang.org/papers/triple_entry.html">Ian Griggs</a> och <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Momentum_accounting_and_triple-entry_bookkeeping">Yuji Ijiri</a>. Enkelt förklarat kan man i en blockkedjas transaktionshistorik söka efter det som enligt lag ska bokföras, då informationen även har tidsstämplats i ett block, och då det endast med rätt nyckel går att uppdatera information utan att kopiera den. Lösningen på ovanstående fråga är därmed löst, där det endast finns ett original, man behöver inga kopior med blockkedjan. En krytovaluta som bitcoin är dessutom skuldfri. Vill man veta mer om hur detta fungerar kan jag tipsa om att studera erasure coding och parity.</p><p>Dock kommer här ytterligare frågor kring vad för information man ska skriva in i blockkedjan. Jag kan tycka att den frågan ofta kommer från okunskap om vad blockkedjan är tänkt att användas till, hur kryptering fungerar och vad systemet används till. Detta har att göra med misstaget att tolka blockkedjor som enbart listor över anonyma transaktioner fördelade över decentraliserade nätverk där man lagrar personlig information direkt i blockkedjan. Personlig data lagras med fördel i andra system såsom IPFS. Men en annan sorts informationsmodell än nuvarande lösningar, vanligt förekommande i centraliserade arkitekturer.</p><p>Eftersom man har principen för Merkle-trädet i en blockkedja så är historiken det viktiga. Så som övriga system fungerar finns det dock en risk att när krypteringen fallerar, om möjligt på grund av kvantdatorers intåg så faller även värdet av informationen och möjligheten att lita på informationen. I en blockkedja kommer dock integriteten att bestå bakåt. I båda fallen kommer dock konfidentialitet att fallera i ett sådan utfall. Exponerad information som inte bygger på en transaktionshistorik i en Merkle-struktur kommer dock helt tappa integritet. Även om detta kan vara uppenbart för alla med en grundläggande förståelse för datavetenskap är det för de flesta av oss något helt nytt. Det innebär också att dagens system som hanterar kapital kan komma att helt förkastas på grund av det godtyckliga sättet som värde bokförs på.</p><p><strong>Tack för denna gången!</strong></p><p><em>Slutord: Hej, Detta är mitt första längre inlägg om blockchain som jag publicerar.</em></p><p><em>Det enda som jag publicerat tidigare kring ämnet är en Master thesis från Chalmers vilken handlar om ett use case kring mobility-as-a-service, det finns att läsa här: </em><a href="http://studentarbeten.chalmers.se/publication/252507-exploring-the-role-of-blockchain-technology-in-mobility-as-a-service-towards-a-fair-combined-mobilit"><em>http://studentarbeten.chalmers.se/publication/252507-exploring-the-role-of-blockchain-technology-in-mobility-as-a-service-towards-a-fair-combined-mobilit</em></a></p><p><em>För att kontakta mig, se: </em><a href="https://www.linkedin.com/in/alphapapaactual/"><em>https://www.linkedin.com/in/alphapapaactual/</em></a></p><p><em>Ni kan följa mig på: </em><a href="https://twitter.com/alphapapaactual/"><em>https://twitter.com/alphapapaactual/</em></a></p><p><em>Som tack för hjälpen ska även gänget i </em><a href="https://www.linkedin.com/company/11416949/"><em>Ethereum Göteborg</em></a><em> nämnas! För mer info kan ni besöka någon av våra </em><a href="https://www.meetup.com/Ethereum-Gothenburg/"><em>meetups</em></a><em>!</em></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=ae924c930243" width="1" height="1" alt="">]]></content:encoded>
        </item>
    </channel>
</rss>