<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0" xmlns:cc="http://cyber.law.harvard.edu/rss/creativeCommonsRssModule.html">
    <channel>
        <title><![CDATA[Stories by Erik Tallroth on Medium]]></title>
        <description><![CDATA[Stories by Erik Tallroth on Medium]]></description>
        <link>https://medium.com/@eriktallroth?source=rss-288a35b99cea------2</link>
        <image>
            <url>https://cdn-images-1.medium.com/fit/c/150/150/0*zd_ay1B1qSo8rTIn.</url>
            <title>Stories by Erik Tallroth on Medium</title>
            <link>https://medium.com/@eriktallroth?source=rss-288a35b99cea------2</link>
        </image>
        <generator>Medium</generator>
        <lastBuildDate>Thu, 19 Nov 2026 17:52:09 GMT</lastBuildDate>
        <atom:link href="https://medium.com/@eriktallroth/feed" rel="self" type="application/rss+xml"/>
        <webMaster><![CDATA[yourfriends@medium.com]]></webMaster>
        <atom:link href="http://medium.superfeedr.com/" rel="hub"/>
        <item>
            <title><![CDATA[Hur du vinner en budgivning]]></title>
            <link>https://medium.com/@eriktallroth/hur-du-vinner-en-budgivning-6c6a47d6fa22?source=rss-288a35b99cea------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/6c6a47d6fa22</guid>
            <category><![CDATA[budgivning]]></category>
            <category><![CDATA[auktioner]]></category>
            <category><![CDATA[fastighet]]></category>
            <category><![CDATA[real-estate-auction]]></category>
            <category><![CDATA[auction]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Erik Tallroth]]></dc:creator>
            <pubDate>Sun, 01 Mar 2020 19:18:43 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2020-03-01T19:18:43.728Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*fz2yPsLC-0LKvW_Aar6VWQ.png" /></figure><p>För många är det en nagelbitare att köpa hus eller lägenhet och förknippat med en hög grad av stress. Min ambition med den här lilla texten är att lindra eller helt bota ångesten med några goda råd kring hur man genomför en sådan budgivning och vinner dessutom! I min verksamhet som fristående och oavlönad konsult i detta ämne har jag fått mycket uppskattning för mina råd och rön så nu delar jag dom med en större publik.</p><p>Jag kommer att beskriva en budgivnings-strategi som alla kan applicera baserad på enkel men robust spelteori. Det låter kanske lite svårt men strategin är i själva verket ganska enkel att ta till sig och använda direkt.</p><p>Min meriter i ämnet är i huvudsak mina forskningsstudier inom auktionsteori och budgivning i början av 00-talet men också en mer tillbakalutat studie av Stockholms fastighetsmarknad under det senaste decenniet. Några egna affärer ingår men framförallt många diskussioner och erfarenheter delade med vänner och bekanta. Jag är många olika individer tack skyldig för vad som förhoppningsvis finns av värde i denna text. Ingen glömd men jag nämner likväl en; min handledare professor Vernon Smith som stimulerade mitt och många andras intresse för budgivning och hur människor av kött och blod agerar i dessa intressanta institutioner vi kallar auktioner<a href="#_ftn1">[1]</a>.</p><p>Först lite vokabulär. I Sverige finns nästan bara s.k. engelsk auktion med öppna bud, det vill säga budgivarna lägger nya bud på högsta liggande bud, ibland kallat ledande bud. En budgivare kan bara (1) lägga ett högre bud eller (2) avstå från att lägga ett nytt bud. Skillnaden mellan liggande bud och det nya högsta budet kallas budets inkrement, helt enkelt höjningen. När någon lagt sitt sista bud så är man på sin limit, det är den nivå där man inte längre kan eller vill lägga fler bud. Det första budet i en auktion kallas öppningsbud. I mina exempel nedan kommer jag alltid att ha två budgivare och en säljare för enkelhetens skull, det kan naturligtvis vara flera budgivare men det ändrar inga slutsatser. Ord som ni behöver hålla reda på är alltså <em>öppningsbud, ledande bud</em>, <em>inkrement</em> och <em>limit</em>.</p><p>Mina råd är enkla så jag kommer att börja med att presentera dessa och sedan ge en mer detaljerad förklaring för vart och ett. Så om ni litar på mig så behöver ni egentligen bara memorera följande tre enkla råd;</p><p><em>Råd för att vinna en budgivning</em></p><p>1. <strong>Delta så lite som möjligt i auktionen</strong> (lägg bara bud om du måste förhindra att auktionen avslutas innan du nått din limit!)</p><p><strong>2.</strong> <strong>Buda alltid med samma inkrement</strong></p><p><strong>3.</strong> <strong>Inkrementet ska vara lågt</strong></p><p>Lite kort om vad jag menar med att <em>vinna</em> en budgivning. Att vinna är såklart att lägga det högsta budet och få flytta in i drömhuset. Men det är också att vinna med lägsta <em>möjliga</em> pris. En tredje och separat målbild kan vara att köpa <em>billigt</em><a href="#_ftn2"><strong><em>[2]</em></strong></a>. Mina råd kan hjälpa till med alla tre målbilderna men framförallt med att vinna till lägsta möjliga pris och att köpa billigt. Ett av de vanligaste misstag som drabbar en budgivare i auktioner är att budgivaren vinner men med ett bud som är <em>högre</em> än vad det behöver vara. Detta fenomen kallas ”over-shooting” och kan ske av en mängd olika skäl, mer om det nedan. Men notera att en budgivare som drabbas av over-shooting fortfarande vinner auktionen. Budgivaren betalar bara mer än vad han eller hon hade behövt betala, så i det avseendet <em>förlorar</em> budgivaren.</p><p>Nu så, dags att köra igång med mitt första råd.</p><ol><li><strong>Delta så lite som möjligt i budgivningen</strong></li></ol><p>Låt oss först konstatera att en budgivning för en bostad i Sverige är vad som brukar definieras av matematiker som ett strategiskt spel där ett antal olika <em>aktörer</em> med begränsad <em>information</em> agerar utifrån i detta fall gemensamt kända <em>regler</em>. Ett första maxim (#1) är att <strong>väldigt många olika strategier kan leda till att man vinner</strong>. Det beror helt på vilka andra spelare som är med, inklusive säljaren. Jag har själv observerat riktigt dåliga strategier som gett väldigt bra resultat. Väldigt många av oss har upplevt budgivningar där två budgivare har drivit priset långt över utropspris och förväntat pris. Många ser också nuförtiden budgivningar som inte alls kommer igång och där i slutändan priset snarare förhandlas direkt mellan köpare och säljare. Vad som helst kan hända med prisbilden i ett sådant fall.</p><p>Budgivningar för att köpa sin bostad är ett spel som spelas en gång (men med flera budgivnings-rundor) och med extremt höga insatser. Dom är <em>”one-shot and high-stakes games”.</em> Det är som att av misstag hamna vid det dyraste bordet i Las Vegas, utan erfarenhet och med lånade pengar. Eftersom det är höga insatser för alla de nybörjare<a href="#_ftn3">[3]</a> som är inblandade så ökar osäkerheten, vilket även påverkar hur budgivningen genomförs och även vad som är ”rätt” pris.</p><p>Låt mig därmed även etablera mitt maxim #2; <strong><em>det finns inget rätt pris</em></strong>. Priserna mellan lägenheter som är ytterst lika varierar enormt bara beroende på vem som är med i auktionen! Med detta i åtanke är det förknippat med hög risk att lägga första budet och öppna budgivningen. Ta som ett exempel att du lägger som ditt bud det som säljaren begärt i utropspris, vad händer då om ingen annan lägger ett bud? Säljaren säger (oftast) att du får köpa objektet till detta pris, men betalar du då mer än du behöver? Varför tala om för säljaren att du <em>kan</em> betala utropet, genom att lägga ett sådant bud? Min rekommendation är alltså starkt att INTE lägga första budet. Tvingas du lägga första budet så lägg det lågt, minst 10% under utropspriset. Vissa gillar att lägga ett högt första bud, vilket är en ännu sämre idé än att bara öppna. Varför detta är så dåligt beror på risken med over-shooting, det förklaras mer under avsnitten för mina andra råd nedan.</p><p>Om budgivningen är igång så rekommenderar jag också att delta minimalt. (Maxim #3) <strong>Alla bud du lägger ger information till andra budgivare, och kan påverka deras beteende</strong>. Man kan resonera kring många olika scenarios vad gäller budgivning (se mer i nästa avsnitt) men så här långt nöjer jag mig med att undra varför lägga ett bud om du inte behöver? Reglerna är enkla i en budgivning, du har din limit och innan sista rundan går så får du möjlighet att lägga ett sista bud. Vad är skälet till att du ska lägga ett bud innan sista rundan?</p><p>En del invänder här att annars tar budgivningen lång tid, och att det i sig är jobbigt. Det stämmer och det finns ett specialfall här värt att tänka på. Specialfallet är att vissa budgivare deltar i mer än en auktion samtidigt, vilket inte är helt ovanligt för små lägenheter i storstäderna. Det innebär att i något läge kan dessa budgivare droppa ur en budgivning på grund av att de vunnit en annan budgivning. Det är i så fall bra för de som är kvar i den första budgivningen, eftersom det nu är färre konkurrenter. Om just denna konkurrent har den högsta limiten så sjunker nu priset. Med det resonemanget är det bra att dra ut på auktionen! Men om det är du som själv har två auktioner igång samtidigt så är det troligt att du vill att åtminstone budgivningen av din favorit (av dessa två objekt) är snabb. I detta specialfall finns det ett rationellt skäl att lägga bud lite snabbare. Men är du inte i denna speciella situation så är detta fenomen som sagt istället <em>ytterligare</em> ett skäl att dra ut på din budgivning, antingen genom att inte buda alls och/eller att buda långsamt. Om andra budgivare hoppar av din budgivning på grund av att det går för långsamt eller att de har vunnit en annan budgivning så är det bara bra för dig.</p><p>Av mina tre råd så tror jag att detta råd är det som följs minst. Som människor är vi action-orienterade, att sitta still och vänta ligger inte i vår natur. Lägg band på dig och utnyttja andras bristande behärskning istället!</p><p>Men någon gång måste man lägga ett bud, vad ska man då lägga för bud?</p><p><strong>2. Buda alltid med samma inkrement</strong></p><p>En bra spelstrategi är en strategi som i väldigt många spelsituationer ger ett bra resultat, det kallas att strategin är robust. En strategi kan då stå pall för att de andra deltagarna inte bara har en annan plånbok utan kanske även kan ha andra strategier, begränsad rationalitet eller mer information än du.</p><p>Det finns som sagt oändligt med strategier, men som en början är det nyttigt att dela in möjliga strategier i två huvudtyper. En typ av strategi har som syfte att försöka <em>påverka</em> andra budgivare. Jag kallar denna strategi för ”BLUFFAREN”. Det kan exempelvis vara genom att skrämmas med höga bud, eller höga inkrement eller genom att försöka läcka information. Eftersom budgivningen är hårt regelstyrd så är möjligheterna till påverkan begränsade men den här typen av strategi är ändå väldigt vanlig, kreativiteten är stor. Målbilden är att skrämma bort budgivare (”jag är stark”) eller att få information om andras limit. Jag hävdar med bestämdhet att en skrämsel-strategi är en dålig strategi i den här typen av budgivning (och i nästan alla andra typer också).</p><p>Logiken för varför det är en dålig strategi är så här;</p><p>Anta att endast två budgivare ALFA och BETA finns kvar i budgivningen. ALFA lägger ett högt inkrement. En av två situationer uppstår då när BETA ska svara;</p><p>1. Om BETA har en högre limit än ALFAs nya bud, då är det irrationellt för BETA att sluta lägga bud bara för att ALFA lägger ett högt inkrement.</p><p>ð <em>ALFAs höga inkrement har ingen effekt alls.</em></p><p>2. Om ALFAs bud är högre än BETAs limit, då kan ett lägre bud vinna auktionen vilket gör att ALFA betalar för mycket med ett högt inkrement (”over-shooting”).</p><p>ð <em>Det höga inkrementet har negativ effekt för ALFA.</em></p><p>När akademiker har studerat verkliga auktioner med riktiga pengar så är BLUFFAREN som strategi mycket riktigt också en förlust-affär eftersom det leder konsekvent till ”over-shooting”. Man betalar helt enkelt i många fall för mycket. Vänner och bekanta som förordat denna strategi, hävdar likväl att i de auktioner som de deltagit i har de (telepatiskt) förstått att motståndaren har ekonomiskt utrymme kvar men vacklar på något vis och då funkade strategin. Jag kan bara konstatera att det bygger på ett antagande om att (1) motparten vill ha objektet och (2) har råd att betala mer men (3) väljer att inte göra det ändå<a href="#_ftn4">[4]</a>.</p><p>Den andra kategorin strategier centrerar på ett kritiskt fenomen i budgivning som vi redan berört; information. Den kan man kalla MINIMALISTEN. Den enkla logiken är den rakt motsatta till BLUFFAREN, här söker vi att minimera information som vi ger till övriga budgivare, och framförallt då information om limit. Information om vad som är din limit kan vara särskilt värdefull för andra i den här typen av budgivningar. Ett exempel på sådan värdefull information om min konkurrents limit som jag själv fått i en budgivning var när budgivningen mellan oss två först var intensiv men sedan avstannade plötsligt. På min fråga till mäklaren varför det inte kom något motbud svarade han helt sonika att den andra budgivaren behövde ett nytt större lånelöfte från banken! Det var då såklart lätt att förstå att deras utrymme var begränsat<a href="#_ftn5">[5]</a>. Det är också lätt att förstå att man ska undvika all form av informationsspridning, inklusive till sin mäklare!</p><p>Ger du information kring din limit som detta kan det påverka andra budgivares beteende och eftersom deras intresse är i konflikt med ditt intresse så är det troligen till nackdel för dig.</p><p>Ett annat exempel som man kan se varje dag i budgivningar i Stockholm är ungefär som i bild 1 nedan. Många budgivare har inte bara en limit (X) utan också en lägre nivå (Y) som de tycker är ”marknadspris”. Man vill helst inte köpa ”dyrt”. Det innebär att dessa budgivare typiskt sett <em>stannar sin budgivning någonstans mellan Y och X</em>. Säg att för budgivare BETA är limit X=4 500 000 kr och hans bedömda marknadspris Y=4 100 000kr. Den andra budgivaren heter ALFA och de sex senaste buden ser ut som i bild 1 nedan.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*47tdDI8840Du-Nv6I2Zzug.png" /><figcaption>Bild 1</figcaption></figure><p>Notera att ALFA först höjer regelbundet med 20.000kr men sedan plötsligt höjer med 100.000kr på ett bräde. När BETA försöker förstå detta kan BETA tänka att detta är en BLUFFFAREN-strategi och kan då dra denna slutsats;</p><p><em>”ALFA har sin limit nära 4,150 och vill skrämma bort mig. Detta är nog ALFAS sista bud.”</em></p><p>Om BETA drar denna slutsats så lägger BETA troligen ett nytt bud. Om BETA inte skulle tro detta så kanske BETA stannar här eftersom ALFAs bud är högre än marknadsvärdet (Y). Så signalen ALFA vill skicka här blir kontraproduktiv eftersom BETA listar ut vad ALFA försöker göra med <em>hjälp</em> av signalen!</p><p>När jag berättat det här för bekanta som jagar hus eller lägenhet så kommer de nästan utan undantag tillbaka med ett exempel där de sett precis detta hända. Jag har själv köpt mitt hus på exakt det här sättet. Det är super-vanligt eftersom ovana budgivare i sitt livs affär blir stressade och inte hinner tänka igenom sina beslut och gör misstaget att försöka BLUFFA på ett sätt som lätt genomskådas. Eftersom vi alla är människor och därmed liknar varandra så är det många som gör det här specifika misstaget. Det upprepas varje vecka i Stockholm. Precis som varningstexten med dödskalle bak på cigarett-paketen så borde det stå i mäklar-prospekten ”vad du än gör, satsa inte allt i ditt sista bud!”</p><p>Hur undviker MINIMALISTEN att skicka information om sin limit genom sina bud? Jo, genom att alltid, för alla sina bud agera konsekvent med minimal avvikelse. Viktigast för att uppnå detta är att alltid använda samma inkrement rakt igenom budgivningen. <em>Aldrig reagera, utan alltid agera</em> utifrån sin MINIMALIST strategi.</p><p>Men därmed uppstår såklart frågan, vad är rätt inkrement?</p><p><strong>3. Inkrementet ska vara lågt</strong></p><p>I förra avsnittet beskrev jag det vanligaste och viktigaste exemplet där budgivare försöker dribbla med inkrementen men det finns många andra varianter. Jag hoppas vi nu är överens om att detta endast i undantagsfall kan vara en framgångsrik strategi, det är inte robust och därför generellt en riktigt dålig strategi. För att hitta rätt inkrement återvänder vi till lite enkel spelteori.</p><p>För att i matematiska spel hitta den optimala strategin utgår man ofta från ”the end-game”<a href="#_ftn6">[6]</a>. Det vill säga man börjar med alla möjliga slut och resonerar bakåt. I slutet av en budgivning så vet vi att vi vill (maxim #4) <strong>vinna med minsta möjliga inkrement över vår motståndares sista bud</strong>. Logiken är enkel, genom att lägga ett lågt inkrement så minimerar vi risken för over-shooting. Eftersom vi nu vet att vi vill ha samma inkrement rakt igenom budgivningen så följer även att vi <strong>alltid</strong> budar lågt. Mitt råd brukar vara att ha ett konstant inkrement som man inte tycker är mycket pengar, vilket ofta är mindre än man är bekväm med. Det kan uppfattas som pinsamt lågt, vilket är en <em>bra</em> känsla för din privatekonomi! Min rekommendation är oftast 10 000kr som inkrement<a href="#_ftn7">[7]</a>.</p><p>Titta igen på ALFA och BETA ovan som kommit nära slutet av sin budgivning. Dom är redan över det BETA tror är rimligt marknadspris. Låt oss anta att BETA i detta sena läge funderar på två alternativ för sitt nästa bud;</p><p>Alternativ 1: 4,200 (+50 000kr)</p><p>Alternativ 2: 4,160 (+10 000kr)</p><p>Vad är argumentet för att lägga alternativ 1? Att skrämmas — trots att man misstänker att vi är nära limit — känns orealistiskt som jag beskrev ovan med BLUFFAREN. Att alternativ 2 är så nära ALFA’s bud att ALFA får incitament att lägga ett bud till, säg 4,180? Kanske, men är det så farligt? Däremot, om BETA lägger 4,200 men det hade räckt med 4,160 då har BETA skjutit över med 40 000kr! Det är ytterst få för vilka 40 000kr inte är en signifikant summa pengar. Om BETA (korrekt) konkluderar att +10 000kr är rätt för det nya budet, då följer att BETA bör lägga +10 000 i alla föregående rundor av detta spel också.</p><p><strong>Summering</strong></p><p>Mitt råd till dig som deltar i en budgivning är alltså att vara metodisk och maximalt anonym, att vara en MINIMALIST. Ditt mål är att ingen ska veta eller kunna gissa något kring vad som är din limit utan tvingas acceptera att du deltar tills du inte längre deltar. När du väljer din limit så välj också en summa som inte är jämn eller på annat vis förutsägbar. Inte 4 500 000kr utan 4 535 000 eller liknande.</p><p>I bästa fall innebär dessa råd också att budgivningen för din egen del blir förutsägbar och med minimal stress. Du och din partner behöver aldrig diskutera vilket inkrement ni ska lägga eller ändra strategi mitt i, ni kan om möjligt fokusera på övriga budgivare och mäklaren. De som använt min strategi upplever ofta detta som en stor fördel, det är enkelt att styra sitt eget agerande i budgivningen. Något som många annars upplever som väldigt svårt och stressande.</p><p>Om ni har ett intressant fall av budgivning som ni vill dela med er av så gör gärna det. Det gäller även om ni använt ovan tre råd och hur ni tyckte det föll ut.</p><p>Lycka till!</p><p>Erik Tallroth, 20/02/03</p><p>etallroth@yahoo.com</p><p>— — — -— -</p><p><a href="#_ftnref1">[1]</a> Som svensk doktorand hos Vernon var det fantastiskt kul när Vernon fick ta emot Nobelpriset i ekonomi 2002 tillsammans med Daniel Kahneman. Vernon arbetar fortfarande, idag 93 år gammal…</p><p><a href="#_ftnref2">[2]</a> Det är verkligen tre olika saker, och alla tre är viktiga när man optimerar lönsamheten. Det är viktigt att köpa billigt, men det är också viktigt att betala minsta möjliga (även om det är billigt). Och att ingen annan snor affären. Om du inte håller med så betänk detta illustrativa exempel baserat på en fiktiv kötthandlare Orvar. Kötthandlare Orvar köper in fin entrecote av sin nuvarande leverantör för 100kr/kg och säljer till konsument för 395kr/kg. Det är en bra marginal på den affären men Orvar är såklart ändå intresserad av att byta leverantör om han kan få det billigare för säg 90kr/kg. Och det är också såklart viktigt för Orvar att inte bli utan leverantör helt och hållet (eller kund!).</p><p>Men när vi köper hus behöver det inte vara så. Specifikt är det för vissa inte så intressant att köpa den billigaste produkten utan man vet vad man vill ha och vill helt enkelt vinna till lägsta möjliga pris. Det kanske finns tre stycken likvärdiga 2-rummare men man är bara intresserad av en. Medan andra budgivare är intresserade av alla tre och vill köpa den billigaste. Det kan också vara så att man är otroligt rik och helt obekymrad av om det blir dyrt i förhållande till något slags marknadspris.</p><p><a href="#_ftnref3">[3]</a> Även någon som köpt och sålt många bostäder är nybörjare, jämfört med en mäklare med kanske 50 transaktioner på ett år eller för den delen andra typer av köp som kläder eller mat.</p><p><a href="#_ftnref4">[4]</a> Det finns ytterligare logik för varför detta är en dålig strategi. Eftersom den engelska auktionen som används för fastighetsköp är både hårt regelstyrd och anonym så minskar effektiviteten i den här typen av komplexa strategier. Hade en budgivare exempelvis kunnat indikera hur mycket pengar man har att tillgå så hade den här typen av ”hot” varit mer trovärdiga och därmed effektiva.</p><p><a href="#_ftnref5">[5]</a> Notera att det faktum att budgivningen avstannade gav mig också information, eftersom det tidigare mönstret med snabba bud bröts. Jag misstänkte då såklart att min konkurrent var nära sin limit, vilket mäklaren bara bekräftade. En noggrann läsare kan undra om det verkligen var värdefull information. Det är svårt att veta i det enskilda fallet men det är i vart fall inte negativt, sämst är informationen av noll-värde. I det här fallet gav det oss information om att vi kunde — om vi ville — köpa objektet inom ramen för vår budget. Det kan trigga att lägga ett bud extra, över en tänkt limit. Mer om detta senare.</p><p><a href="#_ftnref6">[6]</a> Tekniken man använder kallas ”backwards induction”. För ett enkelt exempel på sådan logik finns det välkända ”Fångarnas Dilemma”. Storyn är så här; två bankrånare har fångats. Polisen tar in de båda i var sitt förhörsrum och erbjuder samma deal till båda; ”Om du erkänner att det var ni som begick bankrånet så får du gå fri som tack men din kompis som inte erkänner får ett extra hårt straff. Om din kompis också erkänner får ni båda samma straff.” Alla vet att om båda håller tyst så blir det svårt att bevisa att de är skyldiga så det är egentligen bäst om båda håller tyst. Men fångarna måste bestämma vad de själva ska göra utan att veta vad den andre gör. Så för fånge A sker spelet i två steg; först (1) välj {tjalla} eller {inte tjalla} sedan (2) få reda på vad den andre gjorde = få ditt straff. Vad ska fånge A då göra? Lösningen är att börja med att analysera vad man skulle vilja göra OM man vet vad den ANDRE fången gör, dvs steg 2! Om den andre håller tyst, är det bättre för fånge A att tjalla. Om den andre tjallar, så är det bättre för fånge A att också tjalla. Det är alltså alltid bättre att tjalla. Dilemmat är såklart att detta gäller för båda så båda kommer att tjalla vilket gör att båda får ett sämre resultat än om dom båda håller tyst. Bland torra ekonomer kan detta exempel i sig räcka för att förklara den starka tystnadskultur som finns bland kriminella gäng, för att kunna stå emot egenintresset och koordinera sig bättre. Sättet att lösa denna typ av sekventiella spel är alltså att börja med vad man gör i sista spel-sekvensen, därifrån gå till näst-sista, och så vidare.</p><p><a href="#_ftnref7">[7]</a> Varför inte ännu lägre, säg 5 kr? Anledningen är att säljaren kan välja vem som helst som köpare av alla budgivare, man måste inte välja den med högst bud. Så ju mindre inkrement, desto mindre skillnad mellan ditt ledande bud och det nästhögsta budet. Därmed finns en risk att säljare går på andra variabler än bara högst pris, variabler som ”vi skriver ikväll”, ”ingen besiktning”, ”inget krav på att sälja först” eller vad som helst. Dessa icke-monetära variabler är viktiga att hålla koll på, särskilt i en marknad där det tar lite längre tid att sälja kan dessa vara avgörande.</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=6c6a47d6fa22" width="1" height="1" alt="">]]></content:encoded>
        </item>
    </channel>
</rss>