<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0" xmlns:cc="http://cyber.law.harvard.edu/rss/creativeCommonsRssModule.html">
    <channel>
        <title><![CDATA[Stories by Susanna Wictorzon on Medium]]></title>
        <description><![CDATA[Stories by Susanna Wictorzon on Medium]]></description>
        <link>https://medium.com/@susanna.wictorzon?source=rss-33c887cad10f------2</link>
        <image>
            <url>https://cdn-images-1.medium.com/fit/c/150/150/1*Z0kspq0FZSP6JooBAFKssw.jpeg</url>
            <title>Stories by Susanna Wictorzon on Medium</title>
            <link>https://medium.com/@susanna.wictorzon?source=rss-33c887cad10f------2</link>
        </image>
        <generator>Medium</generator>
        <lastBuildDate>Wed, 18 Nov 2026 13:14:40 GMT</lastBuildDate>
        <atom:link href="https://medium.com/@susanna.wictorzon/feed" rel="self" type="application/rss+xml"/>
        <webMaster><![CDATA[yourfriends@medium.com]]></webMaster>
        <atom:link href="http://medium.superfeedr.com/" rel="hub"/>
        <item>
            <title><![CDATA[Allt du vill veta om Svenskarna och Internet 2017, men inte orkar läsa rapporten själv!]]></title>
            <link>https://medium.com/socialamedier/allt-du-vill-veta-om-svenskarna-och-internet-2017-men-inte-orkar-l%C3%A4sa-rapporten-sj%C3%A4lv-a8d4a9c80a06?source=rss-33c887cad10f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/a8d4a9c80a06</guid>
            <category><![CDATA[social-media]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Susanna Wictorzon]]></dc:creator>
            <pubDate>Tue, 31 Oct 2017 13:58:43 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2017-10-31T13:59:18.586Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<p>Det säger säkert en hel del om oss och det vi sysslar med att det sedan flera veckor tillbaka varit uppskrivet i vår jobbkalender att 19 oktober släpps <a href="http://www.soi2017.se/">Svenskarna och Internet 2017</a>. Men att få svart på vitt hur de svenska internetanvändarna, Sveriges Radios publik, använder bland annat sociala medier är en stor grej, för oss:). Förhoppningsvis, eftersom du har hittat hit, är det samma sak för dig!</p><p><em>Vi har kollat igenom årets undersökning med våra sociala medier-ögon och har därför sållat rätt hårt i innehållet. Kan vara bra att ha med i tanken när du läser vidare!</em></p><p>Årets undersökning innehöll både överraskningar och raketer för förtjänar att grotta vidare i, men har du ont om tid kommer här en snabbsammanfattning av det vi tyckte var mest intressant:</p><p>Användandet av nästan alla sociala plattformar ökar — och ja, till och med av Twitter.</p><ul><li>Över hälften använder nu Instagram.</li><li>En tredjedel använder Snapchat och mest ökar användandet bland de som passerat ungdomsåren.</li><li>Facebook är fortfarande största sociala plattformen i Sverige, och allra mest används Facebook av folk i åldern 16–25 år.</li><li>Det är framför allt vuxna som saknar utbildning och information kring källkritik.</li><li>Fler kollar på Youtube än på play-tjänster, och bland den yngsta målgruppen i undersökning, 12–15 år, kollar ALLA på filmer på Youtube, dagligen eller varje vecka.</li></ul><h3>Kurvan pekar (mest) uppåt</h3><p>Allt fler använder sociala medier, nu är siffran uppe över 80 procent, men det dagliga användandet har minskat något.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*e5vKiUB4_bfzNiuyO8duIQ.jpeg" /></figure><p>Nästan alla plattformar (utom Kik) ökar, och störst ökning har Instagram och Snapchat. Instagram används nu någon gång av över hälften (53 procent) av internetanvändarna. Instagram ökar i alla åldersgrupper i undersökningen, men störst ökning är det bland de äldre. Samma sak är det med Snapchat, som var tredje person nu använder — och som blir allt större i åldersgruppen i till exempel bland de som är 36–45 år, även om det fortfarande är i de yngre åldrarna som Snapchat är allra störst.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/605/1*1UqvL9fBG0fpLOjrXHkkHw.png" /></figure><h3>Facebook (a k a Messenger) är fortfarande störst</h3><p>Men bara för att Instagram och Snapchat ökar rejält betyder det inte att den största plattformen,Facebook, tappar. Tvärtom ökar användandet av Facebook (74 procent), dock inte bland de allra yngsta. Intressant nog sker något i gymnasieåldern och uppåt; den högsta stapeln är nämligen för de mellan 16 och 25 år.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/605/1*Y-ORvCtjdk1E-0GYF9an7w.png" /></figure><p>Bland de som använder Facebook är det framför allt Messenger som lockar, och att delta i grupper. Drygt hälften läser nyheter på Facebook och inte ens 50 procent skriver egna inlägg.</p><h3>Twitter är på väg att dö va?</h3><p>Nej, inte som det verkar sett till årets undersökning! Efter förra årets nedgång går kurvan nu upp igen bland de som är på Twitter någon gång. Vid presentationen i morse spekulerades det i vad uppgången kan beror på, och även om det inte finns några evidens så kanske det numera finns ett större intresse för vad som händer på Twitter sedan USA fick en president som skapar rubriker med sina tweets. Men fortfarande är det vara sex procent som använder twitter dagligen, vilket är på samma nivå som tidigare.</p><p>(I mars 2016 gjorde sociala medier-gruppen en podd om just Twitters framtid, om du har lust att lyssna <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/707258?programid=3938">så hittar du den här</a>!).</p><h3><strong>Det här med källkritik</strong></h3><p>Att kunna värdera det vi ser, lyssnar och läser om är urviktigt, det kan vi väl vara överens om va? Är det sant? Är det relevant? Det är viktiga frågor som alla som är på internet behöver ha verktyg för att kunna hitta svar på. Inför valet nästa år tror <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&amp;artikel=6656044">Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att det kommer florera många falska nyheter</a> för att till exempel påverka väljarna.</p><p>Årets Svenskarna och internet visar att det framför allt är de unga som har fått utbildning och information kring källkritik på nätet, 75 procent av de som är 16–25 år säger att de har fått det. Men ju äldre du är, desto mindre är chansen. Bara var tredje vuxen har utbildning eller information om hur de kan göra för att värdera information på internet visar årets undersökning.</p><h3>Youtube</h3><p>Över 80 procent av internetanvändarna tittar någon gång på klipp på Youtube, och bland de yngre (12–25) använder alla Youtube. Bland de yngre är det också fler som tittar på Youtube än på tv-kanalernas Play-tjänster.</p><p>Vad är det då som lockar på Youtube? Framför allt underhållning. 75 procent av alla Youtubeanvändare tittar på underhållningsfilmer, och 58 procent tittar på instruktionsfilmer. Bara sex procent publicerar eget innehåll.</p><h3>Vad ska vi (journalister) göra med alla dessa siffror?</h3><p>Bara för att publiken hänger mycket på Snapchat, tittar mycket på Youtube och har förebilder och idoler på vissa plattformar, betyder detta inte att det går att kopiera rakt av in i journalistiken.</p><p>Tidigare har vi redan sett hur journalister tolkar siffror rätt av, utan att göra en analys. Det är sjukt viktigt att vi tar beslut som är grundade i fakta och kunskap om publiken i sociala medier. Men. Vi kan inte bara kopiera rakt av.</p><p>Nu måste vi sätta oss och fundera på exempelvis om alla de som hänger med sina kompisar på Snapchat också vill ha interaktioner med journalistiska redaktioner på samma plattform? Vill de hellre möta oss någon annanstans? Vad tänker du?</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=a8d4a9c80a06" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/socialamedier/allt-du-vill-veta-om-svenskarna-och-internet-2017-men-inte-orkar-l%C3%A4sa-rapporten-sj%C3%A4lv-a8d4a9c80a06">Allt du vill veta om Svenskarna och Internet 2017, men inte orkar läsa rapporten själv!</a> was originally published in <a href="https://medium.com/socialamedier">Socialamedier</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Hur ser musik ut?]]></title>
            <link>https://medium.com/socialamedier/hur-ser-musik-ut-a7933d71b451?source=rss-33c887cad10f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/a7933d71b451</guid>
            <category><![CDATA[music]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Susanna Wictorzon]]></dc:creator>
            <pubDate>Tue, 05 Sep 2017 14:57:21 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2017-09-05T15:00:22.952Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*l9KhDDUklUjp5MIVc57YiQ@2x.jpeg" /></figure><p>På väg in till näst sista passet här på The Conference får vi med oss en liten låda med godis (yey!) och det knastrar från tuggandet av hårda karameller nästan lite väl mycket när Alexander Chen (Google Creative Lab) inleder sin föreläsning – som beskrivs så här i programmet:</p><p><em>How does music really work? What does music look like? And how can you visualize something non-visual? In this session, Alexander Chen, Creative Director at Google Creative Lab, will explore these questions through sharing projects that combine the areas of coding, graphic design, physics, and machine learning, together with music.</em></p><p>Chen visar olika sätt att visualisera musik, vilket är svårt att sammanfatta i text, men är intressant!</p><p>Vill du höra hur det låter när han spelar på ett par digitala pennstreck, eller lyssna på hur New Yorks tunnelbanesystem låter när det blir ett interaktivt stråkinstrument, så ligger klippen upp på <a href="http://chenalexander.com/">Chens sajt</a>.</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=a7933d71b451" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/socialamedier/hur-ser-musik-ut-a7933d71b451">Hur ser musik ut?</a> was originally published in <a href="https://medium.com/socialamedier">Socialamedier</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Cirklar – som ekonomi och som tankesätt]]></title>
            <link>https://medium.com/socialamedier/cirklar-som-ekonomi-och-som-tankes%C3%A4tt-a0a88676c54b?source=rss-33c887cad10f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/a0a88676c54b</guid>
            <category><![CDATA[economics]]></category>
            <category><![CDATA[sustainability]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Susanna Wictorzon]]></dc:creator>
            <pubDate>Tue, 05 Sep 2017 10:35:32 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2017-09-05T15:00:59.332Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*2HWZLry8HEAeexN7wSWz9Q@2x.jpeg" /></figure><p>Du vet kretsloppet med tre pilar som används som symbol för återvinning? På ett sätt har hela förmiddagen här på <a href="https://2017.theconference.se/">The Conference i Malmö</a> handlat om kretslopp, eller mer exakt om cirkulär ekonomi (som Robert <a href="https://medium.com/socialamedier/changing-the-status-quo-by-design-b920ef8d0044?source=linkShare-33c887cad10f-1504606524">skrev om</a> tidigare idag.)</p><p>En konferensdeltagare sa under pausen att dagens program verkar handla om lösningar, snarare är problemformuleringar, och den här programpunkten är tänkt att svara på frågan: Hur kan vi växa och skapa utan att utarma världens resurser och utmana status quo i produktion, ekonomi och design?</p><p>Cirkulär ekonomi är framför allt ett tankesätt – det är huvudbudskapet i Chris Granthams (designföretag <a href="https://www.ideo.com/eu">IDEO</a>) föreläsning.</p><p>Den industriella ekonomin som växte fram under 1800-talet är en linjär ekonomi och Grantham beskriver detta som löpande bandet i fabriken, där vi lägger på råmaterial i ena änden och får ut produkt och restavfall i andra ändan. Avgaser, råvarubrist och klimatförändringar är några av konsekvenserna av denna typ av ekonomi menar Grantham.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*wbwHHfpMq5fUM7f0PmPnAA@2x.jpeg" /></figure><p>Granthams mission är att ekonomi istället ska designas i cirkulära flöden, och jobbar med att guida och inspirera designers till att jobba med cirkulära system.</p><p>Ett exempel är att tänka till hur avfall kan omdirigeras, som att restavfallet från öltillverkning används till frukostflingor.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*OHA8hxDU-inc8deJ75Zj1w@2x.jpeg" /></figure><p>Ingrid Zeegers visar oss en unik soptunna, tillverkad i plast återvunnen från områdets hushållssopor – ett av alla projekt i <a href="http://www.circulairfriesland.frl/home">Circular Friesland</a>, där den holländska provinsen Friesland jobbar för att skapa en cirkulär ekonomi.</p><p>Ett 50-tal företag och organisationer jobbar tillsammans för att göra verklighet av tanken om cirkulär ekonomi inom många olika områden, som till exempel lantbruk, infrastruktur och husbyggande.</p><p>Cirkulär ekonomi är förnuftig ekonomi menar Zeegers.</p><p><a href="https://www.globechain.com/">Globechain.com</a> är en plattform där mindre företag och välgörenhetsorganisationer kan hitta användbart avfall och restprodukter från stora bolag.</p><p>Grundaren May Al-Karooni berättar om hur återvunnet byggmaterial, kontorsmateria, datorer och handelsvaror hittar nya syften, något som enligt Al-Karooni gjort att två miljoner kilo avfall inte hamnat på soptippen.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*MndjAqapcamWHkSMcrpnjQ@2x.jpeg" /></figure><p>Ett exempel är hur kaffeavfall används av en välgörenhetsorganisation som jobbar med arbetslösa för att odla svamp.</p><p>Nu väntar en eftermiddag med helt andra spår – om identitet, artificiell intelligens och visualisering av musik.</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=a0a88676c54b" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/socialamedier/cirklar-som-ekonomi-och-som-tankes%C3%A4tt-a0a88676c54b">Cirklar – som ekonomi och som tankesätt</a> was originally published in <a href="https://medium.com/socialamedier">Socialamedier</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Staden, ägandet och urbanisering]]></title>
            <link>https://medium.com/socialamedier/staden-%C3%A4gandet-och-urbanisering-94cd73f1c2c4?source=rss-33c887cad10f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/94cd73f1c2c4</guid>
            <category><![CDATA[urban-planning]]></category>
            <category><![CDATA[social-media]]></category>
            <category><![CDATA[finance]]></category>
            <category><![CDATA[urbanization]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Susanna Wictorzon]]></dc:creator>
            <pubDate>Mon, 04 Sep 2017 18:14:00 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2017-09-05T14:59:32.401Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<p>Eftermiddagen här på <a href="https://2017.theconference.se/">The Conference</a> rör sig runt staden, arkitektur och urbanisering. (Ja, och lite om att designa spelvärldar också men det lämnar jag därhän).</p><p><strong>Taking on: Rapid urbanization</strong> börjar med Nina Rappaport vars bok/utställning/projekt/tankesmedja <a href="http://www.verticalurbanfactory.org/">Vertical urban factory</a> utforskar den moderna och (framtida?) industrin.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*n7kRUJ0hqcSkBhfKkuxFSA@2x.jpeg" /></figure><p>Utgångspunkten i Rappaports föreläsning är frågan om det finns en väg tillbaka in i staden för industrierna, och hennes idéer rör sig kring den<em> industriella hybriden </em>där industrierna samsas med bostäder och butiker — till och med i samma byggnader.</p><p>Rappaport visar till exempel på hur dagens robotteknik skulle kunna göra det möjligt att ha en småskalig tillverkningsindustri hemma i lägenheten, på showroomsindustrier där tillverkningen sker inför öppen ridå och på hur mindre tillverkare kan dela på dyra maskiner.</p><p>När människor flyttar till staden – vad händer med orten de lämnar bakom sig? Och med de som blir kvar? Det är frågor som engagerar Erin Malone (<a href="http://forwardtogether.org/">Forward together</a> &amp; <a href="https://www.hometownconnect.org/">Hometown connect</a>) som i sin föreläsning berättar personligt om vad som fick upp hennes ögon för frågor kring urbanisering och samhällsengagemang i den lilla staden.</p><p>Malone växte upp i en riktig småstad, Tamms, och flyttade till New York för att skapa sig ett bättre liv. Hon kallar sig för ekonomisk flykting och menar att hon och andra som henne inte passar in i beskrivningen av det polariserade USA med de liberala storstadsamerikanerna å ena sidan och arbetarklassen i mellanamerika å andra sidan.</p><p>När Trump vann presidentvalet förra året sökte Malone efter en förklaring till valresultatet. En del av svaret på frågan hittade hon genom att titta på vilka som inte röstade alls, som till exempel yngre och låginkomsttagare, som människor i hennes hemstad.</p><p>Nu sprider hon ordet om olika samhällsprojekt och initiativ som syftar till att engagera sig i sin hemort.</p><p>Föreläsningen under rubriken <strong>Att äga staden</strong> med Saskia Sassen (Colombia university) avslutar första dagen. Hennes keynote innehåller många spår, och är svårt att sammanfatta. (Som tur är kan du kolla in den själv, när inspelningarna från The Conference släpps senare i veckan, och vill du läsa mer redan nu finns det en <a href="https://www.theguardian.com/cities/2015/nov/24/who-owns-our-cities-and-why-this-urban-takeover-should-concern-us-all">artikel i The Guardian</a> att läsa).</p><p>Så här vid dagens slut kommer i alla fall ett försök att kort beskriva något av vad hon säger kring frågan om staden och ägande.</p><p>I Time Warner Center i New York ägs merparten av bostadsrätterna av skalbolag. Det är ett av de exempel Sassen använder när hon målar upp en bild av hur fastigheter i stora städerna många gånger ägs av finansbolag och utländska investerare.</p><p>“En stad är en plats där de utan makt kan skapa en berättelse” säger Sassen, och frågar vad som händer med städerna och de som lever där när staden ägs av de stora bolagen.</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=94cd73f1c2c4" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/socialamedier/staden-%C3%A4gandet-och-urbanisering-94cd73f1c2c4">Staden, ägandet och urbanisering</a> was originally published in <a href="https://medium.com/socialamedier">Socialamedier</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Planera din sociala journalistik redan från början]]></title>
            <link>https://medium.com/socialamedier/planera-din-sociala-journalistik-redan-fr%C3%A5n-b%C3%B6rjan-a73872b4859d?source=rss-33c887cad10f------2</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/a73872b4859d</guid>
            <category><![CDATA[journalism]]></category>
            <category><![CDATA[social-media]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Susanna Wictorzon]]></dc:creator>
            <pubDate>Tue, 23 May 2017 11:39:17 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2017-05-26T07:44:02.737Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/753/1*IrrW0UuWo-nplNpSmBk_lw.jpeg" /></figure><p>När vi på Sveriges Radio planerar vad vi ska göra för journalistik brukar en ryggmärgsreflex vara att ställa oss frågan vad vi ska göra för slags radio på detta ämne. Ska det bli ett nyhetsinslag? Ett längre reportage? En direktsänd intervju?</p><p>När jobbet sedan är gjort, påannonsen skriven och inslaget ligger klart, då skrivs en webbartikel som publiceras på sajten tillsammans med en bild och ett ljudklipp. Sedan kommer det sista steget: Att posta länken till artikeln på redaktionens konton i sociala medier för att sprida den till publiken, och kanske postar vi även en fråga som rör ämnet. Vi hoppas att de som ser posten ska svara på vår fråga och via länken lyssna på ljudet på vår sajt. Och i vissa fall händer precis det. I andra fall händer inte så mycket alls och responsen från publiken blir i bästa fall ljummen.</p><iframe src="https://cdn.embedly.com/widgets/media.html?src=https%3A%2F%2Fgiphy.com%2Fembed%2FpkdV0Cr2v3wd2%2Ftwitter%2Fiframe&amp;url=https%3A%2F%2Fgiphy.com%2Fgifs%2FpkdV0Cr2v3wd2&amp;image=https%3A%2F%2Fmedia.giphy.com%2Fmedia%2FpkdV0Cr2v3wd2%2Fgiphy.gif&amp;key=d04bfffea46d4aeda930ec88cc64b87c&amp;type=text%2Fhtml&amp;schema=giphy" width="435" height="244" frameborder="0" scrolling="no"><a href="https://medium.com/media/9bdd186f3b8c96dc918d28e4dfdbac30/href">https://medium.com/media/9bdd186f3b8c96dc918d28e4dfdbac30/href</a></iframe><p>Det är inte alltid ovanstående modell passar. Ibland passar den utmärkt, men ibland passar den varken oss eller publiken. Men det finns andra sätt! Och viktigast av allt, gör vi på ett annat sätt kanske vi också kan göra ännu bättre journalistik.</p><p>Här är ett par exempel på hur redaktioner börjat med att publicera i sociala medier, för att sedan ta det vidare till radio och till webben.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/786/1*Kr07BZ0YbFui1G7xkwAO7A.png" /></figure><p>När morgonprogrammet på min hemma-redaktion, P4 Väst, ville intervjua personer från sändningsområdet som flyttat utomlands började man med att lägga ut en post på <a href="https://www.facebook.com/p4vast/">kanalens Facebook-sida</a>, och frågade publik om man kände någon som flyttat utomlands. Gensvaret från publiken gjorde att man hittade intervjupersoner till en hel serie med ett 20-tal direktsända intervjuer under flera veckor. Intervjuerna paketerades om till webbartiklar med ljudklipp (till exempel <a href="http://t.sr.se/1KJY2hS">den här</a>) och sedan postade redaktionen länkar till dessa i sociala medier. Dessutom gjorde det att kanalen nu har ett kontaktnät världen över.</p><iframe src="https://cdn.embedly.com/widgets/media.html?type=text%2Fhtml&amp;key=d04bfffea46d4aeda930ec88cc64b87c&amp;schema=instagram&amp;url=https%3A//www.instagram.com/p/BMl3Y3-Ft8Q/&amp;image=https%3A//i.embed.ly/1/image%3Furl%3Dhttps%253A%252F%252Fscontent.cdninstagram.com%252Ft51.2885-15%252Fs640x640%252Fsh0.08%252Fe35%252F14553341_1486895654671049_7771151681777041408_n.jpg%26key%3D4fce0568f2ce49e8b54624ef71a8a5bd" width="640" height="640" frameborder="0" scrolling="no"><a href="https://medium.com/media/b5cc1ff2458861708c6bd7623e538d60/href">https://medium.com/media/b5cc1ff2458861708c6bd7623e538d60/href</a></iframe><p>När Nyheter i Barnradion skulle rapportera om att Donald Trump valts till USA:s president började man med att publicera en fråga på <a href="https://www.instagram.com/barnradion/">Barnradions Instagram</a> för att höra vad barnpubliken hade för tankar och funderingar kring den blivande presidenten. Barnens frågor blev sedan <a href="http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/804063?programid=3949">ett inslag i programmet</a>, där en reporter svarade på barnens frågor och alla frågor fick även svar direkt i kommentarfältet.</p><p>Karlavagnens redaktion pratar med publiken i sociala medier om kvällens ämne redan innan programmet har sänts. Redaktionens dialogredaktör samtalar med publiken och ställer följdfrågor på samma sätt som en programledare i radio. I programmet läser sedan programledaren upp kommentarer som ger nya infallsvinklar eller fördjupar ämnet, och samtalen kan också fortsätta in i sändningen genom att en som kommenterat i sociala medier medverkar i programmet.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/490/1*CrqKoZTC-bWsinP18q-XTA.jpeg" /></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/480/1*tCxrqt6IU4g6Uk7j0sVIVA.jpeg" /><figcaption>Skärmdumpar från en tråd om publikens önskenyheter.</figcaption></figure><p><strong>Den gemensamma nämnaren</strong> för dessa tre exemplen är att redaktionerna planerat sin journalistik i social medier redan från början, och inte bara postat en länk i sociala medier som ett sista steg efter publicering i radion och på sajten.</p><p>Sugen på att testa i er redaktion? Här kommer några tips på vad ni kan tänka på:</p><ul><li>Planera redan från början vad ni ska göra för journalistik på alla de sociala plattformar ni väljer att använda. Gör detta på samma möte som ni planerar vad ni ska göra i radio och på sajten, så att allt hänger ihop.</li><li>Bestäm vad syftet med de sociala posterna är (till exempel få publiken att lyssna på ljudklipp på sajten eller att hitta personer att intervju) och utforma posterna så att de passar med syftet.</li><li>Bestäm vem som gör vad, så att inget faller mellan stolarna, och se till att alla inblandade får informationen.</li><li>Paketera så att det passar plattformen. Fråga er: Hur gör vi detta på bästa sätt på *valfri social plattform? Ta till exempel hjälp av sociala medier-gruppens best practice för Facebook, Instagram (<a href="https://medium.com/socialamedier/klicka-h%C3%A4r-och-bli-b%C3%A4st-p%C3%A5-instagram-96c7eb6510c9">här tipsar Émelie om hur du blir bäst på Instagram</a>) och Twitter.</li><li>Bjud in publiken till samtal på de sociala plattformarna och var närvarande, svara och ställ följdfrågor. (<a href="https://medium.com/socialamedier/de-flesta-vill-ha-s%C3%A4llskap-av-journalister-i-kommentarsf%C3%A4lten-f3d2a264be03">De flesta vill nämligen ha sällskap av journalister i kommentarsfälten, som Robert bloggar om här</a>.) I bästa fall leder det till nya infallsvinklar och nya uppslag att göra mer journalistik av.</li><li>Reflektera sedan efteråt över hur det hela fungerade. Identifiera vad som gick som ni hade hoppats och vad som kan utvecklas nästa gång och fundera över varför det blev som det blev.</li></ul><p>När ni sedan har testat, eller om ni redan gör på liknande sätt, kommentera gärna och berätta hur ni arbetar på er redaktion!</p><p>/Susanna Wictorzon, till vardags är digital redaktör på P4 Väst men som nu jobbar i sociala medier-gruppen under resten av 2017</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=a73872b4859d" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/socialamedier/planera-din-sociala-journalistik-redan-fr%C3%A5n-b%C3%B6rjan-a73872b4859d">Planera din sociala journalistik redan från början</a> was originally published in <a href="https://medium.com/socialamedier">Socialamedier</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
    </channel>
</rss>