<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom" version="2.0" xmlns:cc="http://cyber.law.harvard.edu/rss/creativeCommonsRssModule.html">
    <channel>
        <title><![CDATA[mittmedia - Medium]]></title>
        <description><![CDATA[Vad händer i Mittmedia? - Medium]]></description>
        <link>https://medium.com/mittmedia?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
        <image>
            <url>https://cdn-images-1.medium.com/proxy/1*TGH72Nnw24QL3iV9IOm4VA.png</url>
            <title>mittmedia - Medium</title>
            <link>https://medium.com/mittmedia?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
        </image>
        <generator>Medium</generator>
        <lastBuildDate>Mon, 16 Nov 2026 15:49:36 GMT</lastBuildDate>
        <atom:link href="https://medium.com/feed/mittmedia" rel="self" type="application/rss+xml"/>
        <webMaster><![CDATA[yourfriends@medium.com]]></webMaster>
        <atom:link href="http://medium.superfeedr.com/" rel="hub"/>
        <item>
            <title><![CDATA[Nio saker vi har lärt oss under åratal av distansarbete]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/nio-saker-vi-har-l%C3%A4rt-oss-under-%C3%A5ratal-av-distansarbete-f025fee9a377?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/f025fee9a377</guid>
            <category><![CDATA[remote-working]]></category>
            <category><![CDATA[methodology]]></category>
            <category><![CDATA[covid19]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Markus Sandin]]></dc:creator>
            <pubDate>Tue, 31 Mar 2020 06:21:31 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2020-03-31T10:46:39.880Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h4>Tre saker ditt team borde prova, tre saker ni kan hoppa över och tre knep om det kniper</h4><p><strong>Med Corona förändrades allt. Och ändå inte.<br>Vi är många som helt oavsiktligt har tränat inför den vardag som pandemin nu för med sig. På Mittmedias utvecklingsavdelning, har arbetet med distribuerade team varit ett nödvändigt ont som vi lärt oss leva med till vardags.<br>Så när vi nu plötsligt får sällskap av resten av bolaget (branschen, landet och västvärlden) känns det vältajmat att dela några av våra lärdomar och fallgropar.</strong></p><p>När <a href="https://www.nytimes.com/2020/03/24/technology/virus-facebook-usage-traffic.html">Facebook i förra veckan i NY Times</a> berättade om utmaningarna som kommer med en storskalig pandemi som Covid-19 är det en mångbottnad vardag de beskriver. Trafiken skjuter i taket samtidigt som bolaget själva är en stor arbetsgivare som behöver hantera personberoenden, driftsäkerhet och avtal. Netflix går med på att sänka streamingkvalitén och på LinkedIn skriver svenska kollegor om hur vardagen förändrats över en natt och på Instagram fylls flödet av socialt distanstagande i alla dess former.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*lnBPg0ekHpOMhH8c" /><figcaption><em>Morgonmöte, daily, i datateamet. Utvecklaren Alexandra Nordin ringer in från Stockholm för att starta dagen med kollegorna i Sundsvall och Järvsö.</em></figcaption></figure><p>Men för en del av oss är morgonmöte i en digital kanal som Slack eller Google Hangouts vardag sedan många år. Och det nya istället alla kollegor som nu fattar grejen med att kunna länka ihop experter utplacerade på olika platser och snabbt — utan ställtid för resor — skapa värde tillsammans.</p><p>Att Mittmedia har jobbat med distribuerade team har egentligen hela tiden varit ofrivilligt. Allra bäst blir det nämligen alltid när vi kan jobba på plats tillsammans. Det har också varit målsättningen när vi har rekryterat till våra team på till DMU (som den interna utvecklingsavdelningen heter). Vi har rekryterat specialister och erfarna kollegor från världens alla håll och merparten av oss sitter tillsammans i Sundsvall, som är en av lokaltidningskoncernens tidigare huvudorter. Men under alla år har vi haft lokal närvaro i form av stakeholders på över tio olika orter och kollegor i team på en handfull olika platser.</p><p>Så vad har vi lärt oss? Och vad behöver ni som nu tar igen förlorad tid inte prova hemma? Vi börjar med tre grundregler:</p><h4>1. Bli vän med tekniken</h4><p>Det är inte raketforskning att uppkoppling, mjukvara och mikrofoner påverkar kvalitén på dina möten. Vi vill dra det så långt som att säga att distribuerade team inte blir starkare än den svagaste tekniska länken.</p><p>Sedan ser den tekniska infrastrukturen olika ut i olika bolag och team. Men här är ett antal olika gränsytor som behöver fungera smidigt för alla som deltar i mötet:</p><ul><li><strong>Uppkopplingen</strong>. Underskatta inte hur snabbt ett svajigt wifi stör fokus i mötet. Extra viktigt om ni vill kunna slå på video för att se varandra.</li><li>En <strong>mikrofon</strong> som tar upp ljudet från samtliga som sitter på samma fysiska plats. Datorns mick är optimerad för att en person pratar (och inte skriver samtidigt).</li><li>Om ni har nytta av att se varandra i bild: en <strong>kamera</strong> som tar in alla som sitter på samma fysiska plats (och inte bara den vars dator som används).</li><li>Intuitiva och <strong>stabila mötesforum</strong>. Här finns en uppsjö att välja mellan. Vi har under perioder haft flera olika verktyg som Slack, Google Hangouts och Teams igång parallellt och det skapar en viss förvirring i sig. Enklast är det när all dialog och alla möten sker i samma forum, om det går att få till. I brist på det gäller det att vara extra tydlig med var mötet äger rum så att man kan starta på utsatt tid utan att jaga fatt på folk som gått vilse i digitala korridorer.</li></ul><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*psUw1MqMyThc6bUn" /><figcaption><em>Trello är ett verktyg som hängt med i många år för oss på Mittmedia. Den så kallade Kanban-brädan funkar till allt från teamets retro-övningar till designsprinten med tydliga to-dos/lappar i textform.</em></figcaption></figure><ul><li>Digitala whiteboards. Även här finns en uppsjö att välja mellan. Trello, Jira, Favro, Parabol — här behöver syftet avgöra vad som passar när. Men ta hjälp och gör en enkel gallup bland branschkollegor när du sonderar terrängen. Och köp inte grisen i säcken! Testa det verktyg du tänkt och se hur du och dina teammedlemmar tycker att det funkar för att underlätta jobbet.</li></ul><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*fhzvKIZeFSAlevKp" /><figcaption><em>Invision Freehand är ett av verktygen som DMU:s UX:are använder. Och för den designinriktade processen är Invision Freehand en värdig ersättare till den fysiska whiteboard-tavlan. Enkelt och begränsande på ett bra sätt.</em></figcaption></figure><h4><strong>2. Sätt takten i arbetet</strong></h4><p>Man ska inte underskatta hur mycket vi har fått gratis av att jobba med välbeprövade och standardiserade arbetsmetoder <a href="https://blog.crisp.se/tag/scrum/page/2">som scrum</a>. Genom att välja en tydlig arbetsmetod, som de allra flesta som jobbar med mjukvaruutveckling har testat i någon form, får vi en gemensam rytm i arbetet.</p><p>I vårt fall innebär det att det finns en standardprocess eller så kallade ceremonier för att starta nytt jobb, att granska varandras insatser, att lansera ny funktionalitet och att gemensamt stanna upp och reflektera över hur det gick.</p><p>Det går även att plocka de delar man vill ur olika metoder, något som en tidigare kollega <a href="https://medium.com/fairskill/7-ways-we-tweaked-the-development-process-to-deliver-a-high-quality-product-fast-4619c009f875">berättar mer om här</a>.</p><blockquote><strong>Efterlysning: </strong>Du som, precis som vi, jobbar med distribuerade arbetslag men inte med scrum — dela gärna med dig i kommentarsfältet av hur ni skapar motsvarande rytm eller på annat sätt ser till att arbetsgruppen är i fas.</blockquote><h4><strong>3. Styr upp mötet</strong></h4><p>Det är enkelt, men måste göras varje gång och det viktiga är inte vad vi listar för punkter nedan för de är kanske delvis unika för din grupp. Istället handlar det om att skapa tydliga ramar för mötet så att det inte blir onödigt stökigt. Här är några sätt vi gör det på:</p><ul><li>Presentera vilka som är i rummet (även om ni kör med video kanske inte alla syns). Det är en reflex att sträcka fram näven och hälsa på den du inte känner i ett fysiskt rum, men digitalt är det lättare att bara av farten starta mötet utan att alla hälsat.</li><li>Se till att (bara) den som pratar är den som hörs.</li><li>Läs av vad mötesdeltagarna har att säga. Gå varvet runt, formulera dig så att du vet om du har medhåll och ge det tid att låta alla som vill att komma till tals. Men räkna även med en tystare kultur än när ni jobbar fysiskt på plats ihop.<br>En kollega som gjort nästan två decennier på distans i sina team säger: <em>‘Man sätter en kultur uppifrån med chefer som har bra ordning på sina möten med tydlig agenda, håller tider och låter alla komma till tals. Sen krävs det ofta både det stora mötet men också mer informella samtal mellan enskilda parter. T ex som när vi först har stort möte för att bestämma vad som ska göras i stora drag men sen bollar jag detaljer med de som ska lösa problemet ihop med mig.’</em></li><li>Behovet av tydlighet sträcker sig förstås förbi mötena. Med uttalade roller kan man också ställa krav. Det kan handla om att leda möten eller summera vad ni har enats om så att det blir glasklart även för den som inte var med. Hitta dina digital proffs och ge dem lite extra benutrymme, i alla fall på återkommande möten.</li></ul><p>Tre saker som vi har lärt oss den hårda vägen:</p><p><strong>1 Inget ersätter fysiska team<br></strong>Trist men sant. Det händer något när vi möts, gång på gång och fysiskt. Vi bygger band och förståelse för varandra på ett annat sätt och i en annan takt än när vi jobbar distribuerat.</p><p><strong>2 Lås inte in er<br></strong>Transparens är supersvårt och känns extra läskigt i början. Men den som vågar att låsa upp så många digitala kanaler och rum som möjligt belönas på flera sätt:<br>• Kollegor svarar kollegor. <br>• Vi minskar risken för ryktesspridning och spekulationer<br>• Vi får en chans att eskalera problem som många drabbas av<br>• Vi bygger starka team när vi är öppna med vad som är orsak och verkan i olika frågor</p><p>Men transparens handlar även om att bygga upp en kultur som utgår från att man delar information. Och det har för oss krävt tid och tålamod.</p><p><strong>3 Ge alla samma chans<br>En medarbetare som under många år har jobbat på distans i team 20 mil bort beskriver det: </strong><em>‘Det är en enorm skillnad att delta som ett tredje hjul på ett möte där en större grupp sitter i ett rum fysiskt och en eller två ringer in, jämfört med om alla sitter online med samma förutsättningar. En jättefördel nu när alla jobbar på distans är att alla hörs lika bra då det är en mikrofon per person, men viktigast är att alla har samma förutsättningar, det blir inte det där snacket i rummet efter mötet är avslutat som de externa missar, man håller sig till agendan tydligare, man missar inte att dela skärmen och så vidare.’</em></p><p>En annan kollega siktar in sig på den fysiska arbetsmiljön: <em>‘Det är lätt att fastna vid datorn när alla fikarutiner lämnats kvar på kontoret. Tips är att gå en sväng efter frukost innan du sätter dig framför skärmen, gå runt kvarteret kan räcka. Försök att få till en hyfsad arbetsplats hemma att sitta hopsäckad framför laptopen i soffan är inte optimalt ergonomiskt.’</em></p><p>Tre knep som vi tar till när det kniper:</p><p><strong>1 Ansträng dig för att släppa kontrollen</strong><br>Med distansarbete blir den enskilda medarbetarens självdisciplin hens kanske viktigaste verktyg. Det handlar om allt från att komma i tid till att läsa in sig före möten och att dela den information som annars så lätt stannar mellan delar av ett team.</p><p>För den som jobbar som arbetsledare kräver remote work att du litar på kollegornas kapacitet. Och att du odlar en ny sorts lyhördhet kring vad som sker (när du släpper kontrollen).</p><p>Test! Se exempelvis vilka som nästa aldrig väljer att synas i bild när ni har videosamtal.</p><p><strong>2 Underskatta aldrig värdet av ett retrospektiv<br></strong>När man inte möts vid kaffemaskinen behövs ett annat forum för att fånga det som kan skava mellan folk i teamet. I vår arbetsmetod finns en ceremoni för löpande enkla utvärderingar, så kallade retrospektiv. Det funkar ungefär som motion — det är motigt i början och ibland även när man har hittat en rutin för det — men det är alltid väldigt välinvesterad tid. Se till att ni hittar er modell för att att turas om i teamet vem som är ansvarig för retrot och testa gärna nya varianter.</p><p><strong>3 Skapa virtuella fikarum<br></strong>Med Covid-19 kom en välbehövlig social boost till distansarbete. Vi hoppas att det håller i sig och passar på att lära oss nya sätt att ta en virtuell fika eftersom det annars snabbt är det första som faller bort när team inte samlas fysiskt.</p><p>En kollega som nästan bara jobbar på distans med sitt team beskriver det som ett behov av att också passera de larviga frågorna: <em>‘När de informella delarna försvinner från din jobbdag kan det plötsligt kännas som att jobbet bara består av det effektiva och seriösa. De oplanerade, oklara och ibland larviga diskussionerna som ibland är helt avgörande för att man ska förstå ett sammanhang eller driva något framåt försvinner lätt. Ibland behöver man ringa upp och prata fritt och utan agenda.’</em></p><p>Här är utmaningen att hålla det hela lagom löst — så att allt möjligt kan bubbla upp — utan att kollegorna droppar av. Vi har testat digitala spel som teamet spelar tillsammans mellan uppgifterna och hackday på distans men njuter nu när alla är online av rena fikakanaler där det alltid finns någon uppkopplad.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*6temVciMJeHI1W87" /><figcaption><a href="https://www.haxball.com/"><em>Haxball</em></a><em> o’clock. Vid 13 varje dag körs en match på DMU — konferenssamtalet möjliggör samma psykningar och taktiksnack som när vi sitter i kontorslandskapet.</em></figcaption></figure><p><strong>Distansarbete — det nya svarta?</strong><br>Planen är förstås att den stora merparten av oss ska återgå till att jobba på samma fysiska arbetsplats som våra kollegor så snart läget kring Covid-19 tillåter det. Fram till dess får en del av oss kämpa hårdare än andra (med allt från att motstå frestelsen att skåpäta till att vobba med sjuka eller friska barn hemma).</p><p>Oavsett om du är en av dem som återgår till en vardag på kontor, om du nu börjar jobba regelbundet på distans eller om du helt blir kvar på nätet så kommer du ha stor nytta av att hitta ditt individuella sätt att omfamna hemsituationen. Sätt dina rutiner, hitta nycklarna till din självdisciplin, lär dig hur många möten du orkar via länk. Du vet när du levererar (och när du inte).</p><p><em>Tack till alla som bidragit med inspel och exempel, bilder och reflektioner.</em></p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*7LR-U9z1X9OhYN9M" /></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*Wu01ReeQDHfC5j2N" /></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*UUGYyBkZNqU8Ojuw" /></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*-nLV4Zm1MTJMzTeW" /></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*YJPir7N9XE_MMl6o" /></figure><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=f025fee9a377" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/nio-saker-vi-har-l%C3%A4rt-oss-under-%C3%A5ratal-av-distansarbete-f025fee9a377">Nio saker vi har lärt oss under åratal av distansarbete</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[”Lagom” har aldrig varit svårare än vid en (re)design]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/lagom-har-aldrig-varit-sv%C3%A5rare-%C3%A4n-vid-en-re-design-b64319d27fc9?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/b64319d27fc9</guid>
            <category><![CDATA[conversion-optimization]]></category>
            <category><![CDATA[ux]]></category>
            <category><![CDATA[perfomance]]></category>
            <category><![CDATA[redesign]]></category>
            <category><![CDATA[growth-hacking]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Katarina Ellemark]]></dc:creator>
            <pubDate>Thu, 20 Feb 2020 19:06:03 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2020-02-20T19:06:03.502Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h4>Hur vi har kämpat för att behålla fokus på användarna när 21 sajter och lika många appar ska ha ny form</h4><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*hZbB8Z8AFQxj4qBz" /></figure><p><strong>Uppdraget var enkelt: Se över formen i våra digitala produkter. Men alla som någon gång har gjort en redesign vet att de lätt växer till monsterprojekt som äter allt i sin väg.<br>Det är kanske förväntningarna, det faktum att existerande form måste hanteras varsamt och att bärande element tar tid att sprätta bort eller bara mängden önskemål,.<br>I Mittmedias fall handlar det dessutom om att hitta ett uttryck som passar en uppsjö av sajter och appar. Och vi hade bestämt oss för att sätta läsarna, slutanvändarna, i första rummet.<br>Med det satte vi igång. Och alla medel har varit tillåtna — från mobdesign till snabba användartester med enkla skisser.</strong></p><h3>TLDR — eller den korta versionen av vad vi gjort:</h3><ul><li>Syftet med en formöversyn var att hitta de ställen som <strong>skaver för användarna</strong> och att löpande under arbetets gång fila till skavanker.</li><li>Det första vi gjorde var att summera den <strong>användarfeedback</strong> vi kände till sedan tidigare. Sedan gjorde vi vissa <strong>nya undersökningar</strong> bland interna användare och befintliga kunder.</li><li><strong>Det gav fyra stora teman för förbättringar:<br></strong>1.<strong> </strong>Layouten<br>2. Informationsarkitekturen (alltså element som hjälper läsaren att hitta)<br>3. Sajtens meny<br>4. Den röriga annonsupplevelsen</li><li>Vi satte <strong>designprinciper</strong> som fungerar som en sorts vision för formen och som kan summeras i meningen: Sträva efter en rik upplevelse som bygger på ett stabilt hantverk och där designen alltid lyfter innehållet,</li><li><strong>I steg ett </strong>vill vi lätta upp, förstärka första skärm, byta rubrikfont och rama in annonser tydligare</li><li>Nu övergår vi till att, tillsammans med vår referensgrupp och affärsansvariga, spika formen på moment efter moment och sedan <strong>lansera löpande under våren</strong>.</li></ul><p>För dig som är intresserad av en detaljerad genom av arbetsmetoden för vår formöversyn kan med fördel fortsätta att läsa och kommer med det även få se en del skisser. Att vi inte redan här och nu länkar till hela raddan med skisser och tar in bred feedback är så enkelt som att det riskerar att sabba just arbetsmetoden. Vi vill sätta en ny form som funkar för slutanvändarna och då behöver vi prova ut den ihop längs vägen. Vi måste också sätta en ny form som funkar för vår annonsaffär, och då behöver vi utforma formaten tillsammans med affärsansvariga.</p><p>Så trots att jag och teamet förstås är nyfikna på alla de tankar du som läsare har om våra skisser och trots att Mittmedia har för vana att dela med sig och öppna upp, så finns här en begränsad mängd skisser. De skulle helt enkelt riskera att leda dem som jobbar med formen just nu fel. Att ge en känsla av att saker redan är spikade.</p><p><strong>Istället fokuserar jag här på hur vi har jobbat de senaste två månaderna.</strong></p><p>Det finns inga skäl att hymla med det faktum att design och form är något som har kommit i andra hand i Mittmedias digitala produkter. Vi har förstås månat om den, användartestat nya element och jobbat med att hålla ihop helheten. Men under <a href="https://medium.com/mittmedia/utvecklings%C3%A5ret-2018-stark-%C3%B6kning-av-digitala-kunder-och-int%C3%A4kter-b0adfbeb6b9?source=collection_home---5------3-----------------------">ett par år av intensivt arbete med läsaraffärens kärna</a> (jag tänker på betalväggar, kundresor, anti-churn-insatser, nyhetsbrev och allt däremellan) har insatser för just formen alltid fått stå tillbaka. Det är också så att formförändringar är svåra att mäta isolerat i en innehållsprodukt där nyhetsflödet varierar, kampanjer och (sport)säsonger påverkar inflödet av läsare.</p><p>Under början av förra året, 2019, tog vi ändå ett litet kliv för att gifta ihop formen och användarupplevelsen i våra sajter och appar när vi slog ihop utvecklingsteamen och sedan skapade nya mindre team där varje gäng hade kunskap om båda produkterna. Syftet var att dra åt samma håll genom att produktutveckla för båda produkterna parallellt.</p><p>I slutet av 2019 fick vi så chansen att stanna upp och göra en formöversyn. Målet var att hitta de ställen som skaver för användarna och att löpande under arbetets gång fila till skavanker. Vi gick in i arbetet med helt öppet mindset och sa att det kan handla om allt från att ändra bildformat, fonter, mängden luft, färger eller funktioner som mest-lästa-listan. I bakhuvudet hade vi även prestanda eftersom det är en parameter som påverkar hela upplevelsen i en digital produkt. Men vi såg även att det skulle kunna landa i att förändra eller förtydliga personaliseringen av produkterna, det vill säga vilket innehåll som visas ut hur och varför.</p><p>Upplägget för arbetet var inte klart på förhand. Tvärtom la vi mycket krut på att hitta en tågordning som gjorde att vi kunde jobba förutsättningslöst utan att formöversynen blev ett monster, något som aldrig blev klart eller åt upp mer tid och kraft än vi själva valde.</p><p>Så vi satte upp enkla ramar genom att enas om målet med hela uppdraget (‘att fånga upp formelement som skaver, givet det vi vet och kan ta reda på om den existerande användarupplevelsen’).</p><p><strong>Och så satte vi prioritetsordning på dem:</strong></p><blockquote>A) Göra en i tid samlad översyn av form i sajt och app</blockquote><blockquote>B) Återbesöka användarproblem som vi har bevittnat under flera år i olika sammanhang</blockquote><blockquote>C) Bredda perspektivet genom att ta in nya användarproblem (från användare, redaktionell referensgrupp samt andra interna stakeholders som ex konsulten Rickard Frank, KC eller marknad)</blockquote><blockquote>D) Implementera förändringar</blockquote><h3>Sedan körde vi igång. Och då blev tågordningen den här</h3><p><strong>1Vi summerade nuläget</strong> på följande sätt:</p><p>a) Genom att gå tillbaka till de webbenkäter, Net Promotor Score, som vi gör fyra gånger om året. Där finns en uppsjö av kommentarer som vår användarresearcher summerade till teman.</p><p>b) Genom att återbesöka ett par färska användarundersökningar gjorda för specifika features.</p><p>c) Vi skapade en redaktionell referensgrupp för att tillsammans med organisationens superusers fånga in insikter från läsarkontakter och redaktionsgolv.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/981/0*wSiO0bXPFxgjRA02" /><figcaption>Syftet med att göra en mailenkät var att få en nulägesbild av hur användarna uppfattar produkterna innan en omgörning för att sedan kunna återvända till dem längre fra. Ett tema var hur lätt eller svårt det är att hitta det man vill läsa (eftersom vi vet att läsare som snabbt hittar relevant innehåll också stannar längre hos oss som betalande kunder).</figcaption></figure><p>d) Vi skickade ut en enkät med mail till befintliga kunder på utvalda sajter. Frågorna riktade in sig på hur form och design fungerar för den som vill läsa vårt innehåll. I slutet av enkäten frågade vi om personen i fråga ville fortsätta prata form med oss och bad i sådant fall om kontaktuppgifter.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*btmPjl4KFrd-0t09" /><figcaption>Eftersom Mittmedia har 19 lokala nyhetssajter och 19 nyhetsappar plus två sportvertikaler, Bandy- och Hockeypuls, som båda har varsin sajt och app valde vi att skick ut enkäter till sajtkunder utifrån geografi, storlek samt bevakning (ex en sportvertikal, Bandypuls).</figcaption></figure><p>e) Ett antal kunder intervjuades sedan enligt en och samma mall om sina tankar kring formen. Vi var nyfikna på att höra hur de oftast kommer in i produkten, hur de hittar det de vill läsa etc. Som alltid är det en sorts detektivarbete att hitta olika ledtrådar till vad det är som formar läsarnas upplevelse av våra produkter. Det är inte alltid de själva kan sätta ord på det, men med bra och genomtänkta intervjumallar kommer man långt.</p><p><strong>2 Utifrån första insatsen fick </strong>vi ut ett antal spår som vi, i en workshop med referensgruppen, benade ut till några huvuddelar:</p><p><strong>Layouten</strong></p><ul><li>Avsaknad av visuell viktning: “jämntjock och utan puls”.</li><li>Svårt att förstå hur nyheter hänger ihop och känslan av återupprepning.</li></ul><p><strong>Informationsarkitekturen</strong></p><ul><li>Placering/benämningen av ingångar till innehåll är inkonsekvent och ibland svår att förstå. Olika i sajt och app.</li><li>Svårt att hitta specifik artikel eller specifikt innehåll.</li></ul><p><strong>Sajtens meny</strong></p><ul><li>Tar mycket plats på skärm och bidrar till den av användarna beskrivna ”hoppiga känslan”.</li></ul><p><strong>Den röriga annonsupplevelsen</strong></p><ul><li>Annonser är inte vad läsaren som kommer in för att uppdatera sig på läget vill ha i first screen.</li><li>Annonsstorlekar som inte passar in i layouten i övrigt.</li><li>Innehållet laddas snabbare än annonserna vilket skapar en hoppig upplevelse där man lätt tappar bort sig.</li></ul><p><strong>3 Nu var den enkla</strong> delen gjord: att summera förbättringsområden. Nästa steg blev att, för första gången någonsin, sätta designprinciper för både sajt och app. Här fick vi ordentligt med hjälp av någon som jobbar med formöversyner på heltid, konsulten Rickard Frank.</p><p>Genom att plocka upp Mittmedias grundläggande värden, som vision och strategi, och gifta ihop med med de lokala varumärkenas läsarlöften landade vi i ett arbetsutkast till designprinciper som ser ut så här:</p><blockquote><strong><em>Sträva efter en rik upplevelse som bygger på ett stabilt hantverk och där designen alltid lyfter innehållet</em></strong></blockquote><p><strong>4 Förbättringspunkterna är insamlade, huvudspåren</strong> utkristalliserade, designprinciperna på plats — nu då? Nästa steg blev att i mobdesign, alltså motsvarigheten till kodarnas mobprogrammering, sitta tillsammans och sätta grunden för en ny start- och artikelsida.</p><p>Att det blev just dessa två var så enkelt som att de är de två mest frekvent besökta platserna i våra produkter.</p><p>I ett par veckor grottade vi ned oss i detaljer, skapade moodboards, pratade trender och användarvänlighet och tycke och smak.</p><p>Men det var ingen slump att vi tog inspirationsvarvet efter att vi noga hade ringat in de förbättringar som våra användare satt fingret på. Mittmedias utvecklingsenhet är tunga på UX och användarperspektivet kommer alltid före branschtrender och ‘praxis’. Det är till och med något som har fått kollegor på redaktionen att fråga om vi inte konsumerar konkurrenternas produkter. Det gör vi förstås, men det är inte vår främsta inspirationskälla utan det är formplågorna som jag listade under punkt två.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/305/1*K8cFA1MriR9BccC-5P3HeA.png" /><figcaption>Ett lättare sidhuvud ger mer fokus åt toppnyheter och varumärkesfärgen, i det här fallet <a href="https://www.vlt.se/">VLT:s mörkblå ton</a>, blir mer exklusiv och knyts främst till logo och viktig navigation.</figcaption></figure><p><strong>Så efter mobdesignen enades vi om att gå vidare med följande sätt att stärka formen:</strong></p><ul><li>Lätta upp sidhuvudet</li><li>Jobba bort onödiga element (jobba bort färgplattor, kort, skuggor, förenklat vinjett).</li><li>Jobba annorlunda med färger och tonplattor</li><li>Förstärk första skärm</li><li>Vässa det vi kallar informationsarkitektur, det vill säga gör större skillnad på innehållstyper och tydligare färgsättning på viktig navigation.</li><li>Bättre inramning av annonser, ta bort skalning av annonser och lås storleken på annonsytorna för att slippa den hoppiga känslan.</li><li>Byta rubrikfont till något med bättre läsbarhet och som inkluderar varianter för olika artikeltyper/nyhetslägen.</li><li>Sätta en generellt en bättre och mer genomarbetad typografi. Men förbättrad läsupplevelse på artikelnivå, bilder i fullbredd, justerad ingress och brödtext, tydligare mellanrubriker, bättre avstånd mellan element.</li></ul><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*gJuaPG_zAIPee5xd" /><figcaption><em>Att förändra annonsformat är något vi vill göra tillsammans med affärsansvariga och därför är nästa steg att tillsammans med verksamheten mejsla fram de förändringar vi vill göra.</em></figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*hZbB8Z8AFQxj4qBz" /><figcaption><em>Mer visuell viktning och variation i layouten mellan olika former av paketering har varit ett av målen med den.</em></figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*A8VRrq1NpMM_uVh7" /><figcaption><em>Den nya formen ska tydligare kommunicera kvalitet och journalistik värd att betala för.</em></figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/603/0*b9zrEgSk6J_yXbDU" /><figcaption><em>Utöver ny font har vi även jobbat med att förtydliga olika sorters innehåll med mer varierad och genomarbetad typografi och tydligare skillnad på olika artikeltyper.</em></figcaption></figure><p>Vi användartestade även ett nytt typsnitt och ett par formelement och fick tydligt gensvar på att vi var något på spåren.</p><blockquote>“Känns som att det är större text, smalare och skönare bokstäver. Lättare att läsa! Behövde inga läsglasögon nu. Känns renare med vitt däruppe, (i headern) jag gillar det! Mkt snyggare med mindre färg. Då sticker bilderna ut mer i artikeln.”<em><br></em><strong>Kvinna, 29</strong></blockquote><blockquote>“Mer luft på sidorna — det gillar jag. Känns mer proffsigt. ”<em><br></em><strong>Man, 42</strong></blockquote><p><em>“Lite lättare att läsa, storlek och luftigare”<br></em><strong><em>Man, 69</em></strong></p><p><strong>5Under mobdesignen blev det</strong> klart att vi behövde se över det tekniska fundamentet för Mittmedias sajter (eftersom vi rent krasst alltid har lättare att skapa en visuellt aptitlig design för våra appar än för just sajterna som ska klara om att skala på ett antal olika skärmstorlekar).</p><p>Som jag skrev i starten i detta inlägg: skön form bygger man bland annat med god prestanda. Och inte alla delar av en formöversyn är synliga.</p><p>Vi fortsatte att arbeta med Rickard Frank och utvecklarna i teamet hittade en fungerande modell för att uppdatera vårt gridsystem. Det är en relativt osexig insats, även om en av kollegorna jämförde det med att byta flygplansmotor i luften. Men för besökaren är det nästan omöjligt att se skiftet. Den tydligaste vinsten är klart förbättrad prestanda. Med nytt grid, anpassat efter standardformaten för annonser smälter de också in bättre i layouten.</p><p><strong>6 Nästa utmaning blev att inte </strong>tappa tålamodet<strong>. </strong>Efter många veckors djupdykning i god form är det lätt hänt att man blir sugen på att bygga nya funktioner eller ta ut svängarna och att den gamla formen plötsligt känns väldigt snäv och ful. Men när man, som vi, har en form som ska funka på ett stort antal sajter med delvis olika typer av innehåll och med en bred målgrupp och ett antal olika typer av skärmar finns det en poäng att hitta något som är lagom.</p><p>Och som produktägare ville jag absolut stanna upp och använda designprinciperna för att sätta en ny grund för artikelsida och startsida hellre än att börja med att addera häftiga sidofunktioner. Men det har inte varit självklart att veta hur vi bäst lägger upp arbetet. Börjar man med sajt och tar sedan app? Kan man byta font på artikelsidan i app och sajt men inte på startsidorna? Vad finns det för estimat på olika sorters utvecklingsinsatser?</p><p>Och här är vi nu. Vi har en tanke om var vi sätter ned spaden i marken och har precis delat med oss av de första skisserna till referensgruppen och övriga 1 200 kollegor i bolaget. Nu går teamet på Mittmedias interna utvecklingsavdelning DMU tillbaka till delmoment som byline, rubrikfont, vinjetter och prefix och tanken är att löpande skeppa ut små förändringar som under våren ger en ny helhet.</p><p>Vad som är en lagom stor förändring beror på vem man frågar. Fräna features och en stor röd matta kommer lysa med sin frånvaro, men jag lovar att återkomma när vi har satt den nya grundformen och fått den första vändan med användarfeedback.</p><p>Så stay tuned.</p><p><em>Tack till alla ni som hjälpt till att bygga detta blogginlägg och göra det begripligt! Mats, Rickard, Sanjin, Maria, Katarina, Olle, Danne, Johan, Robin och ett gäng till.</em></p><p><strong><em>Katarina Ellemark</em></strong><em> är produktägare för sajt/app på Mittmedia.</em></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=b64319d27fc9" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/lagom-har-aldrig-varit-sv%C3%A5rare-%C3%A4n-vid-en-re-design-b64319d27fc9">”Lagom” har aldrig varit svårare än vid en (re)design</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Därför ifrågasatte vi poängen med egna sajter och appar]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/d%C3%A4rf%C3%B6r-ifr%C3%A5gasatte-vi-po%C3%A4ngen-med-egna-sajter-och-appar-9a495a16c8cc?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/9a495a16c8cc</guid>
            <category><![CDATA[paid-content]]></category>
            <category><![CDATA[loyalty]]></category>
            <category><![CDATA[churn]]></category>
            <category><![CDATA[push-notification]]></category>
            <category><![CDATA[customer-experience]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Katarina Ellemark]]></dc:creator>
            <pubDate>Mon, 06 Jan 2020 18:53:45 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2020-01-06T18:53:45.601Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<p><strong>Efter betalvägg kom churn, efter lojalitetsfokus kom behovet av storstädning. Där hittade vi ett sätt att sortera upp affärens huvudkanaler. Och vi fick ett verktyg för att internt röra oss mot samma mål. Så här tog vi fram Mittmedias kanalstrategi steg för steg.</strong></p><p>Det här blogginlägget börjar i ett garage i Indal i Västernorrland. Varje år står min kompis pappa med myndig röst och rensar. Principen är enkel: allt som inte har använts sedan förra årets storstädning slängs. Det innebär att min polare och hans bror som barn tåligt satte sig på sina cyklar och tog ett varv längs med gatan för att inte bli av med hojarna.<br>Tramsigt? Kan tyckas. Samtidigt är det ett effektivt sätt för pappa Ulf att se till att han inte drar på sig prylar som ingen just vet vad de ska användas till. Att inte garaget förvandlas till ett skrotupplag för prylar som ingen tar hand om.</p><p>På samma sätt funkar det när vi utvecklar Mittmedias sajter och appar. För varje funktion, i form av ett snurrande bildspel eller en ikon som signalerar en pågående livesändning till exempel, försöker vi föra diskussionen om vem som sedan ska ta hand om koden. Hur ska den åldras i app eller på sajt. Med publika produkter som har varit uppe och snurrat i flera år har vi ett skapligt fullt garage, som samtidigt utökas i storlek varje år. Ändå behöver det rensas för att vi ska kunna hitta bland prylarna och se till att inget står på något annat så att det skadas. Den typen av garagerensning pågår löpande och allra oftast initieras den av någon av kollegorna på Mittmedias interna utvecklingsavdelning.</p><p>Men under hösten kom frågan från ett annat håll. Mittmedias <a href="https://medium.com/@rgovik">utvecklingschef Robin Govik</a> tog initiativet till att inventera våra publika kanaler i syfte att skapa en snabb, tydlig överblick.</p><p>Syftet beskrev han så här när vi började jobba:</p><p><em>Att tydliggöra respektive kanals betydelse för Mittmedias överordnade strategi, baserat på deras redaktionella funktion för Mittmedias affär. I de fall en kanal har bärande funktion för andra affärsben ska det tydliggöras. Det betyder till exempel att sociala medier handlar om hur vi når ut med vårt innehåll i den kanalen i syfte att till exempel bygga varumärke och/eller driva prenumerationer. I de fall en kanal har bärande funktion för andra affärsben ska det tydliggöras i strategin.</em></p><h3>Så här gjorde vi steg för steg:</h3><p><strong>1.</strong>Vi identifierade vilka kanaler som var aktuella att inventera. I Mittmedias fall blev avgränsningen för denna första version av kanaler där vi ser en tydlig affär i dag. Det innebar att exempelvis ljud som segment uteslöts trots att det är växande och vi har en del poddar som ges ut på mer eller mindre oregelbunden basis.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*5CWFHQklPlVPubjM" /><figcaption><em>Sju kanaler. Så här ser ögonblicksbilden av Mittmedias etablerade kanaler ut hösten 2019.</em></figcaption></figure><p><strong>2. </strong>Vi identifierade en nyckelperson för varje kanal. I många fall produktägare men annars drivande och ansvariga inom exempelvis sociala medier eller arbete med vårt TV-innehåll.</p><p><strong>3.</strong> Varje nyckelperson fick i uppgift att teckna en nulägesbild för sin kanal. Genom en enkel mall med frågeställningar kring hur dagens affär ser ut i form av målgrupp och nyckeltal.</p><p><strong>4. </strong>Parallellt fick respektive kanalansvarig och ett antal av Mittmedias internabeslutsfattare bidra till respektive kanals nulägesbeskrivning. Frågan var enkel: Vad ser du att kanalen är till för? Deras svar samlade vi ihop i en egen del. Den innehöll konkreta exempel. Som hur vår marknadschef ser på Mittmedias nyhetssajter och appar i arbetet som hennes avdelning driver och genomför.</p><p>Om sajt:</p><p><em>“Här fångar och landar vi nya kunder som inte tidigare har haft någon relation med oss. Här bygger vi vår relation med vår nya betalbas.”</em></p><p><em>“Vi ser den som vår framtida kanal och väljer att driva mot sajt så ofta det är logiskt för presumtiva kunder.“</em></p><p><em>“Viktigt skyltfönster för att visa att vi är nyhetsförmedlare nr 1. Här har vi soft lock och där hittar vi många av våra kommande kunder.”</em></p><p>Om app:</p><p><em>“Vår viktigaste kanal i dag och för en tid framöver. En kanal som definitivt främjar och taktar med vårt viktigaste innehåll — lokal nyhetsuppdatering.”</em></p><p><em>“Lugnare upplevelse och möjlighet för användaren att få mer träffsäkert innehåll (genom att följa).”</em></p><p><em>“Störst möjlighet till bäst användarupplevelse.”</em></p><p><em>“För Marknad en otydlig produkt. Vi hanterar den lite styvmoderligt underställd sajt. Lokala koordinatorer jobbar ibland med quiz i appen, vilket är en spännande riktad aktivitet. Både bakom och utanför betalvägg.”</em></p><p><strong>5. </strong>Den sista delen i kartläggningen var att identifiera strategiska frågeställningar i närtid (tänk kommande två år) kring kanalen.</p><p><strong>Dags att börja sortera<br></strong>Efter detta arbete befann vi oss i samma läge som min kompis pappa är i när det mesta är utburet eller i alla fall framplockat i ljuset i garaget. Då börjar den strategiska delen av jobbet. Vad ska tjäna vilket syfte? Och hur får vi ut maximal nytta av de saker vi har valt att behålla?</p><p>För Mittmedias nyhetssajter och appar utkristalliserade sig flera strategiska frågeställningar. Några svårare än andra att besvara, men jag vill tro att de alla är relevanta för fler innehållstjänster än just Mittmedias.</p><h3>Här kommer de en och en (även om de förstås också går ihop):</h3><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/714/0*sY-FRER8Hc9NHhVW" /><figcaption>Mittmedia har totalt 19 nyhetsappar samt 19 nyhetssajter plus sportvertikalerna Hockeypuls och Bandypuls.</figcaption></figure><h4>App vs sajt.</h4><p>Vilken kanal är optimal för kunden i vilket läge? Frågan är större än sajt och app. Vi som jobbar strategiskt behöver ha en och samma förflyttningsmodell. Men hur ska vi veta när en läsare är redo att ta ett kliv från print till e-tidning eller sajt, och vilken av dessa produkter är den rätta?</p><p>En hel del går att utläsa av användardatat. Vi vet till exempel att de läsare som vi möter i våra 19 nyhetsappar är lojalare än dem vi möter på nyhetssajterna.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*a0A7wrVErlC-c7lVnetiEw.png" /><figcaption><em>Grafen visar antalet sessioner per dag som användare i åldersgruppen 30–50 år gör. Den översta linjen visar de mest lojala appanvändarna som gör över fem besök om dagen hos oss. Det kan jämföras med motsvarigheten på nyhetssajterna, där de lojala användarna gör i snitt tre besök per dag. Vilket vi kan jämföra med snittbesökaren i app som ligger på knappt två besök om dagen och sittbesökaren på sajt som gör 1,5 besök i snitt per dag. Kanal har alltså större betydelse än demografi för lojaliteten.</em></figcaption></figure><p>Ovanpå detta behöver vi även lägga en affärsmodell för läsar- och annonsintäkter som är långsiktigt hållbar föri sajt och app. Och som kan se olika ut år för år för kommande fem år.</p><h4>Push-notiser.</h4><p>De är idag Mittmedias mest direkta kommunikationskanal för att nå de digitala läsarna, men kanalen är samtidigt eftersatt. Detta beroende på att push-logik är mycket tekniktung och en effektiv lösning behöver fungera hela vägen från det att en händelse inträffar, till att vår redaktion bevakar den, publicerar sig och får ut en push till precis de läsare som tycker att den är relevant.</p><h4>On-boarding.</h4><p>Hur aktiverar vi användarna för att se till att de utvinner värdet i den funktionalitet (som artikelserier, följ-funktioner mm) som finns i produkten? Det är välkänt bland experter på användarupplevelsen att de allra flesta bara swipar bort våra försök till informativa korta små texter om nya funktioner i din app. Samtidigt är det vårt jobb att få upp kundernas ögon för nya smarta features.</p><h4>Kontodelning.</h4><p>Är det motiverat att slopa lösenordsinloggning till förmån för bank-ID för vissa segment i syfte att minska otillbörligt kontoanvändande? <a href="https://medium.com/mittmedia/bank-id-f%C3%B6r-nyhetssajterna-blev-win-win-376df46f811b">Mittmedias bank-ID-implementation</a> fyller ett år efter julhelgen och det kan vara dags att växla upp lösningen.</p><h4>Dynamisk paywall.</h4><p>Som jag nämnde kom flera värdefulla insikter kring nyhetssajternas betydelse i marknadsföringen upp. En av dem är hur vi kan jobba med att lyfta fram det journalistiska innehållet tydligare för att få fler läsare att konvertera till betalande kunder.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/433/0*23aAjq-iWXqMMdue" /></figure><h4>Plusset.</h4><p>Tre år efter att vi hårdsatsade på betalt innehåll, så lever fortfarande plusmärkningen i produkterna kvar. Samtidigt som vi nästan bara har innehåll bakom betalväggen. Ett formelement som mår bra av att ifrågasättas ur ett användarperspektiv.</p><p><strong>Samsyn som belöning<br></strong>Poängen med en storstädning är ju insikterna det ger. Mittmedias marknadschef, Tove Stenquist, beskrev det så här när vi stängde höstterminen:</p><blockquote>En tydlig kanalstrategi underlättar också när vi ska bearbeta nya potentiell kunder. Utifrån hur vi viktar våra kanaler i betydelse till vår kundlivscykeln kan vi rikta vår marknadsföring i syfte att bli än mer träffsäkra.</blockquote><p>För min kompis pappa blev storstädningen en inventering av prylarna han ägde. För oss på Mittmedia var kanalstrategin ett snabbt och enkelt sätt att skapa samsyn kring de utmaningar vi har framför oss. Genom att ha stannat upp och ifrågasatt sådant som vi annars har tagit för givet får vi klart bättre förutsättningar att jobba tillsammans när vi 2020 ska skapa, sälja och förmedla kvalitativ lokaljournalistik.</p><p><em>Tack för hjälp Sofie Höglund, Jocke Linder och Robin Govik.</em></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=9a495a16c8cc" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/d%C3%A4rf%C3%B6r-ifr%C3%A5gasatte-vi-po%C3%A4ngen-med-egna-sajter-och-appar-9a495a16c8cc">Därför ifrågasatte vi poängen med egna sajter och appar</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[We looked into why our subscribers churned, with machine learning]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/we-looked-into-why-our-subscribers-churned-with-machine-learning-d1ac1adf8009?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/d1ac1adf8009</guid>
            <category><![CDATA[publishing]]></category>
            <category><![CDATA[journalism]]></category>
            <category><![CDATA[survival-analysis]]></category>
            <category><![CDATA[churn]]></category>
            <category><![CDATA[churn-prediction]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Pontus Ekholm]]></dc:creator>
            <pubDate>Fri, 08 Nov 2019 09:47:14 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-11-08T09:47:14.748Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h3>We looked into why our subscribers churned–with the help of machine learning</h3><h4>This is the story of how we took an honest, analytical approach at how big of a problem churn really is and the likely suspects of causes.</h4><p>We’ve written at length about how to attract more customers. Through robots writing articles, new ways to use our products and not the least working even harder and more methodical at making the best journalism in the local area.</p><p>But, we are letting some of our readers down. If we don’t address this, we will only burn through our potential market.</p><h3>A little background</h3><p>The Swedish media business has had a bumpy <a href="https://medium.com/mittmedia/digital-transformation-the-mittmedia-way-user-loyalty-is-our-business-89bacbb17457?source=collection_home---5------4-----------------------">journey into digital distribution</a>. Because of reductions in ad revenue we’ve had to leverage our readers’ willingness to pay for journalism directly. To find new subscribers is therefore essential, but to retain subscribers is even more important since there is only a finite base of subscribers for local news. Furthermore, it is five times more costly to re-acquire a user who left than to find a new user.</p><p>When a reader terminates their subscription, we call that “churn”. This is not only a loss of a revenue stream, we see it as the end of a relationship where we could’ve provided information to them and kept them engaged in their local community. From 2018 to 2019, Mittmedia managed to decrease its churn rate from 17% to 11.5%, but then it stagnated, went up and down again. Now, we feel it is time to have a deeper look at the reasons for churn in order to be able to combat the reasons for churn accordingly. What happened? Could we not keep them engaged? Did we deliver too little or too much of something? Were there signs we could’ve acted on? With these, and many other questions, we started our investigation into churn.</p><p>This was not the first time we’ve spoken about this subject at Mittmedia. And it’s not the first time we’ve tried to combat the problem. It has been an explicit part of our strategy to reduce churn, but the scope of the issue and the different parties involved meant that there was not one, uniform definition or strategy to tackle it. And, there was no uniform way to determine whether or not a measure was effective.</p><p>We had even done some work a long time ago when we looked at readers who had a long subscription. One of the things we found was that they read more articles in general, which led us down the path of pursuing more pageviews. But, the problem was that the measures we took then indirectly measured churn and did not take into account that correlation might not necessarily be causation. Did we keep people as readers longer or were we just tailoring our journalism and products to an already loyal reader base while neglecting others?</p><p>And how much of our churn rate was down to the customer experience and service? There could be some insights that reduce customer friction and makes the rest of the departments’ jobs easier.</p><p>It was clear we needed to work with churn in a way that aligns the entire company with one strategy, quantify the contributing factors and assess the impact of future churn work in one, holistic approach.</p><h3>Overview of churn</h3><p>To start, we needed a definition of churn that accurately described the problem. This sounds pretty straightforward, but the more you discuss it the more alternative viewpoints start to become more apparent. There is a probability that the reader didn’t really mean to churn, how do you make sure you don’t accidentally count those? And how do you make sure you don’t accidentally underestimate the problem by counting readers who cancelled their subscription, then rethought their decision after seeing great content and joined again?</p><p>A popular method we found was a time interval after cancelling where, if the reader re-joined within that interval, it was not counted as a churned reader. How long should that interval be? It comes down to if you would rather run the risk of over- or underestimate the problem.</p><p>We decided that underestimating the problem was worse than overestimating it. Thus, a customer is considered churned once they cancel their subscription, even if that means having access to the product. If there was a non-renewable subscription, the customer is considered churned once the subscription expires. The reason for this is that to convince a previous customer to start a new subscription is harder than to convince them to stay. By the time they’ve cancelled their subscription, the bar has been raised.</p><h3>The needs</h3><p>We started reflecting around the needs we have with churn: What would different departments use churn insights for? How would they apply knowledge about churn?</p><p>We gathered representatives from customer relations, the editorial staff, but also from our CTO for a brainstorming session.</p><p>First, and unsurprisingly, churn insights would be used for operative business development: How to target customers with a high risk to churn? What are these customers’ characteristics and how do we retain them? From the editorial side, the operative question was more from a content perspective: which content do we need to produce to satisfy high-churn risk readers so that the risk for churn diminishes?</p><p>Second, churn insights would be used on a more strategic level. Knowing why customers churn and which kind of customers stay with us, business management would be able to have more information on the features that our end customers appreciate in our products. It could also give a hint on which customer groups we should invest most in for the future. Our editorial could get more insights into what topics to cover to retain our current customer groups, but also what we need to write more of to gain new readers.</p><p>Third, the discussion took a turn to add churn predictions, so that the company can move from being reactive to proactive in the long run. Those predictions would be crude at the beginning and evolve in time as the churn model evolves and gets better.</p><p>The fourth and last point that came up when discussing needs with churn was that there are churn factors which we can directly act on vs churn factors which we can adapt to. For instance, the age of our readers is not something we have in our control, but knowing which age groups don’t read from us, will help us in forming strategies forward. We decided to take account of those four needs when starting the first iteration of churn models.</p><h3>Defining the dataset</h3><p>The dataset we chose was an aggregation of user behavior over their last month. If they are still an active customer that would mean the last month.</p><p>We chose the last month to counteract the fact that a user’s activity fluctuates. We were mostly interested in predicting whether a user would churn before the next payment, and we typically have monthly payment plans for our subscriptions. The data consisted of subscription data, such as the users’ age and gender, and their aggregated behavioral data such as how many articles they read during the last month. It was limited to customers who had an active “plus”-subscription for some time during a specific four-month period and a subscription longer than one month. This included users who were completely new during this period and users who had a subscription that had lasted for years.</p><h3>Model choice</h3><p>We choose to balance the requirements of our work, which was to make accurate predictions and explain the results. By explaining why a user is likely to leave, we know what to focus on to prevent more churn. Thus, we choose an array of three models with varying degrees of potential accuracy and explainability.</p><p>Using three models gave us more benefits. If the models would contradict each other, we would have to look into why that’s the case, whereas if the model agrees, we could be quite sure to trust the results. Furthermore, some models work better with one kind of data, while other data is better suited for other models. If one model would fail to reach a certain accuracy, we would have other models to step in.</p><p>All three models i.e the survival analysis, GBM, and neural network improve if fed more data. However, they all more or less delivered during our testing. To compare them in a way that made sense though, we used the same dataset for all three models.</p><p>In order to provide the Survival/Hazard and GBM with more relevant data, we did a factor analysis. This is a way to find correlations between the variables we use for the models to eliminate some of them. For example, pageviews and clicks are very related to each other, and both are estimated to have an influence on churn. It is then enough to just bring one of these variables, let’s say pageviews, into the churn model, since we know that clicks are related to pageviews and will not add any new information for the model. The factor analysis also provide us with insights on which variables correlate with churn.</p><h3>Results</h3><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*BKlfbesuZzUlaf4AkoTb-g.png" /><figcaption>List of factors correlated with churn. Opening notifications is more correlated with shorter subscriptions than other factors, buying subscription as an in-app-purchase is more correlated with a longer than other factors</figcaption></figure><p>The above graph shows that the number of push notifications which a reader gets and opens correlates highly with churn, whereas reading more articles, being a paper subscriber before becoming a digital subscriber or subscribing via campaigns correlate with a low risk to churn. The following graphs will show some of the issues in more detail. Please note that since we excluded users who had only had a subscription for shorter than one month, the graphs will indicate that surving onemonth is 100%.</p><h3>Push notifications’ relationship with subscription length</h3><p>In our apps, users can subscribe to all kinds of topics such as ongoing stories (maybe a court case), geographic areas (maybe the reader’s home town) or specific subjects (maybe politics). Whenever a new article is produced that matches a user’s topic subscription, if the article is tagged with an appropriate news value, the user will receive a push notification. It’s used to reach our users at all times and keep them engaged, unfortunately we found evidence that it had other, undesirable effects.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*9HQk-QO-bHtcrdOdyy54nA.png" /><figcaption>The group who have received and opened at least 20 notifications tend to cancel their subscriptions earlier than those who have received fewer</figcaption></figure><p>We expect that the graph about pushes is going to be the most controversial amongst the editorial staff, since pushes has been a topic there since at least 2017. The main purpose with pushes has never really been defined, but now we know that users who open more pushes are also more likely to churn. It does not mean that pushes are bad, but maybe we could take this insight as an opportunity to review pushes and see if we can make them more valuable to our users.</p><p>It would also be interesting to dissect the push analysis further to see which kind of pushes correlate the most with churn. Maybe we see a possibility to adapt pushes to reader interests as well, as we do with articles?</p><h3>Gender’s relationship with subscription length</h3><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*O9SRN6UoXV6N_uB-6vFjEw.png" /><figcaption>Male users have longer subscriptions than female users, on average</figcaption></figure><p>The results of this graph fits well with an unrelated editorial initiative which is going on at the moment of writing: to find the topics which could attract the interest of women between 30 and 50. We know that we have a skewed reader group where women are underrepresented in texts and choice of topic in our articles. Our churn results show that this is could be a cause of our difficulty to retain women as an audience.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*AS5ry_zFLCt70fKt9Wb27w.png" /><figcaption>The age distribution among <strong><em>churned</em></strong><em> users, females in the younger demographic is worthy of note</em></figcaption></figure><p>It is interesting to see that the age-groups 25 to 45 are churning the most amongst both genders for our readers. This is coincidentally also the age-group which has most money to spend in comparison to students who tend to be rather young or pensioners. To set this in relation: the average age of a Mittmedia user is rather high at 46 years of age for our plus subscribers.</p><h3>Revenue from churned and still active users</h3><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*5fQVgvnrkMvDN-c6pxkfVw.png" /><figcaption>On average, a user who is still active has geberated almost twice as much revenue as a churned user did over their entire subscription length</figcaption></figure><p>It is not surprising that we gain more money from customers who stay with us a longer time. From all the users who subscribed during the time period of four months (April to August), we gained on average 1 345 kr from readers who were still an active customer during the last month of observation, but only 707 kr from users who had churned during the last month.</p><h3>App activity’s relationship with subscription length</h3><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*QymGAfV-LPiQ3uPdFOcWVw.png" /><figcaption>Users who have read at leats 80 articles in the app have a significantly higher probability of keeping their subscription longer</figcaption></figure><p>We can see that users who read 1 to 80 articles during the month of observation churned significantly more than readers who read at least 80 articles or more. That means that readers who consume about 2–3 articles per day or more are not as prone to churn.</p><p>A similiar relationship is also revealed for opening images in the mobile apps.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*JsETXNuR6ZISXDLXPfLcrg.png" /><figcaption>Users who have opened at least 10 images tend to have longer subscriptions than those who have opened fewer</figcaption></figure><p>The more images a user opens, the less likely the user is to churn. That does of course not mean that it is a causal relationship — users who open images more often might just be interacting more with our products in general, and thus enjoy them.</p><p>Looking at a more rough picture of churn, we can tell that almost 10% of churn happens within a few months. Thus, this time is critical.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*SS0wJqyZcnspK4fKNHAe5A.png" /><figcaption>A very rough baseline churn estimate of all users, produced with a Kaplan-Meier estimator</figcaption></figure><p>We can segment users into churn risk groups. The NN as well as the GBM can make predictions. The prediction shows that there is a 50% chance that a group of 17 000 of our users could churn within an undetermined timeframe in the future. But most importantly, we should concentrate on the user group which as a 80% — 60% chance to churn. The 80% group has 4618 users and the 60% group has about 12 000 users. We should concentrate on this group since 50% likelihood is not very informative, so we need to wait to see which way those users will swing, whereas users in the 90% likelihood are user who have basically decided to leave us, and it will take a larger effort to retain this smaller group.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*py6leOLDO9qkuxhspvWqog.png" /><figcaption>The majority of our users have a higher risk of churning within an undetermined time frame, they could be potential picks for testing the effect of anti-churn practices</figcaption></figure><p>We can also compare what separates users with a high risk of churning from those with a low risk of churning.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*9tk7EPV_OIlPgGJR02D4TA.png" /><figcaption>A comparison of differences between users with a low and high risk of churning, respectively. Low is less than 10% and high is greater</figcaption></figure><p>Finally we compared the users who are 90% likely to churn to the users who are only 10% likely to churn. We can see that users with a higher likelihood to churn seem to be in general less active in our products, since they almost don’t watch videos at all, they are not interacting with the disabling function for push notifications, they don’t use airplay so often and they experience more average payment errors.</p><p>Both groups have in common to come in equal amounts via campaigns to us. Campaigns seem to be good to get new users, and they don’t change the likelihood that they will inevitably churn but does change the length of a user’s subscription. It’s interesting that the number of devices used is twice as high with the group of users who have a low probability for churn. It probably indicates that several users are sharing one account, and thus the threshold for cancelling a subscription is higher, since it would cancel the subscription for all people sharing the account.</p><h3>Conclusions</h3><p>We believe firmly that correlation does not equal causation, thus we have been careful not to jump to conclusions. We will most likely use the findings to guide us as we spotlight different areas for thorough research and investigation.</p><p>However, some things should keep us worried enough to cause action. We are a local news publisher and thus have everyone in the local area as our target demographic. It’s worrying to see that women are subscribers a shorter period than men, and it’s also worrying to see that by far our largest category, sports, is being actively filtered by a large percentage of those who have a low risk of churning to such a degree. While sports is important, this does raise the question of how to produce content that caters to readers who are just not that into sports, too. We also have to be better at listening to what our female readers want.</p><p>Finally, we cannot conclude that push notifications are universally bad, but we will investigate it further.</p><h3>Future work</h3><p>In addition to our findings, what we are most excited about now it so find out how we can use the model to learn more. By doing tests and using the model for evaluations, we have an effective tool for finding more factors that correlate with churn and to what degree. We see potential in using this as a part of our customer service work to try different approaches at lowering the churn rate of at-risk customers, we see opportunities to produce more content about the topics we’ve neglected and we see interesting challenges in tailoring our products in ways that addresses our customers’ specific dissatisfactions with us.</p><p>The immediate way forward when it comes to research would be to look into the most obvious things we found that the editorial staff can use; how gender is correlated with churn and push notifications. Looking into how we can engage more women in how we produce and distribute content is something we’re currently looking into at Mittmedia. Push notifications will probably also most likely be another project where we review them and what we can do to make them contribute to our users’ engagement and retention.</p><p>At the very least, this work can give us new insights into our users … and ourselves.</p><p><strong>Pontus Ekholm</strong> is a developer in Mittmedia’s data team.</p><p><a href="https://medium.com/u/b708951f7cab"><strong>Michelle Ludovic</strong>i</a> is the product owner of Mittmedia’s data platform and the churn project</p><p><a href="https://medium.com/u/20d077c334a4"><strong>Robin Govik</strong></a> is the CTO of Mittmedia</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=d1ac1adf8009" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/we-looked-into-why-our-subscribers-churned-with-machine-learning-d1ac1adf8009">We looked into why our subscribers churned, with machine learning</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Bank-ID för nyhetssajterna blev win-win]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/bank-id-f%C3%B6r-nyhetssajterna-blev-win-win-376df46f811b?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/376df46f811b</guid>
            <category><![CDATA[paid-content]]></category>
            <category><![CDATA[bank-id]]></category>
            <category><![CDATA[local-news]]></category>
            <category><![CDATA[login]]></category>
            <category><![CDATA[customer-service]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Katarina Ellemark]]></dc:creator>
            <pubDate>Sun, 29 Sep 2019 18:21:01 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-09-29T18:21:01.245Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<p><em>Om en oväntat enkel implementation som väcker lust att fortsätta laborera</em></p><p><strong>Läsarna får ett nytt, för dem intuitivt, alternativ till att logga in med lösenord. <br>Läsaraffären får bättre användardata att använda i personaliseringen av produkterna.<br>Alla vinner på att ingen snålåker.<br>Så kan man summera detta blogginlägg i tre meningar. Vill du ha detaljer? Läs vidare!</strong></p><p>Det bästa som finns är när någon demar misstag och lärdomar i spåren av haverier. Produkterna som inte nådde marknaden, featuren som tog en evighet att få till och sedan inte fyllde något behov. Detta blogginlägg kvalar inte in i den kategorin. Istället sticker det ut på ett annat sätt: Det handlar om en utvecklingsinsats som var enklare än vi trott och gav mersmak att bygga vidare på.</p><p><strong>Vi tar det från början — men väldigt rappt<br></strong>Varje vecka servar vi 180 000 konton med inloggade användare med personaliserade nyhetsflöden. Vårt existensberättigande i läsarnas vardag är att vi rapporterar om för dem relevanta händelser. För att nå läsarna i det ständiga flödet av information som de översköljs med krävs att det är enkelt för dem att hitta in på våra sajter och i våra appar. Det är också en förutsättning för vår affärsmodell i vårt andra affärsben, annonsaffären: att vi kan serva annonsörer med aktiva användare.</p><p>Våra journalister skriver i dag nästan ingenting som släpps fritt, så att ta sig in bakom betalväggen är i praktiken en nödvändighet för de som vill få veta något. Och den som gör det belönas med innehåll i <a href="https://medium.com/mittmedia/efter-framg%C3%A5ngen-s%C3%A5-ska-personaliseringen-v%C3%A4ssas-fe22023d25b0">personaliserade nyhetsflöden</a> som har en unik mix beroende på när hen sist uppdaterade sig på nyhetsläget, vad hen är intresserad av och vad vi anser att hen inte ska missa.</p><p>Men att bli utelåst är ingen skön upplevelse. I december 2018 handlade var tredje samtal till vårt kundcenter om någon sorts inloggningsproblem. En helt oacceptabel situation att sätta våra betalande kunder, användare, i och en situation som vi ville förändra i grunden.</p><p><strong>Bank-ID — laddad lösning<br></strong>I detta skede hade bank-ID som verifikationsmetod fått fäste i Sverige. 81 procent av befolkningen använder mobilt BankID. Bland de som har en smart mobil är det i praktiken samtliga.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/0*wxGDR-yt0i9AjsS4" /></figure><p>Ändå hade inget annat mediehus valt att lösa sin inloggning via bank-ID och diskussionerna på Mittmedias interna utvecklingsavdelning DMU var intensiva.</p><blockquote><strong>Var detta rätt väg att gå? Hur skulle kunderna reagera på att vi valde en partner som annars förknippas med bankärenden och sjukvården? Passade lösningen våra målgruppers beteende eller var läsarna för gamla för att byta vana?</strong></blockquote><p><strong>Samtidigt var listan på fördelar svår att stå emot för mig som produktägare för Mittmedias sajter och appar:</strong></p><ul><li>Enkel och intuitiv lösning för läsaren (som inte lyckas logga in med lösenord)</li><li>Ger stöd för att varje inloggning motsvaras av endast en användare (bank-ID är inget du delar med polarna för att de ska kunna se gratis hockeymatcher)</li><li>En minskad belastning (i form av många många 100-tals arbetstimmar) på kundcenter som hanterar utelåsta läsare.</li><li>Vi kunde sätta en lång inloggninssession och med det inte behöva kräva att användaren startar bank-ID mer än när den byter enhet eller aktivt loggar ut sig.</li></ul><p><strong>Out of the box-implementation<br></strong>Beslut fattat och med det startade processen. Ett litet nyskapat internt utvecklingsteam med tre utvecklare och en UX-designer tog sig så an uppgiften att implementera bank-ID på Mittmedias 20-talet sajter (apparna scopades bort då mängden utelåsta kunder fanns på sajterna vid denna tidpunkt).</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*IlgkDKqemxmbFqpsSYAdEw.png" /><figcaption><em>Steg för steg. Kollegorna på Mittmedias kundcenter deltog i arbetet med att designa en kundresa. Poängen var att minimera risken för missförstånd och förvirring hos kunderna.</em></figcaption></figure><p>Arbetet tog ungefär en månad för ett utvecklingsteam som då fick jobba hyfsat ostört.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/806/0*7bc6M5aXxBTbQffv" /><figcaption><em>Bank-ID blev det nya förstahandsvalet för den som loggar in på sajterna, men för den som vill går det att växla till vyn för lösenord.</em></figcaption></figure><p><strong>Och sen då — gjorde vi världen bättre?<br></strong>Utrullningen var helt ospännande, med några små justeringar och sedan en skalning från en sajt till samtliga. Det intressanta är vad vi ser nu, drygt ett halvår efter att vi har lösningen på plats.</p><p>Gjorde vi världen bättre med implementationen? Ja, kanske.</p><p>Det verkar vara en smaksak och kan i praktiken vara samma kundsegment som väljer olika metoder vid olika tillfällen. Graferna nedan visar alltså inte unika användare utan bara hur antalet lyckade bank-ID-inloggningar fördelar sig över tid.</p><p>En och samma kund kan alltså förekomma i båda graferna om hen väljer metod beroende på sammanhang och exempelvis väljer bank-ID när hen surfar mobilt hos oss och loggar in med lösenord på desktop. Men det vi ser i datat är att vi har en organisk tillväxt i gruppen som väljer bank-ID.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/998/1*PzjjF31ZCuFvCeUwWQ9R3A.png" /><figcaption><em>När vi jämför inloggningsmetoderna med varandra kan vi se en försiktigt positiv trend för genomförda inloggningar med bank-ID, den blå linjen ovan och en lätt nedgång för användarnamn och lösenord, den gröna linjen.</em></figcaption></figure><p>Här blir det intressant att följa trenden över tid eftersom det ännu, ett halvår efter lanseringen då vi inte har gått ut med någon marknadsföring för den nya inloggningsmetoden och då lösenord fortfarande är ett alternativ i samtliga kanaler för den som vill välja det. Varje vecka registrerar närmare 1500 kunder sitt personnummer hos oss och med det får vi även en allt större kundgrupp som kan logga in med bank-ID.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/984/1*6w_tfku3GLCvD9dn_VUPqg.png" /><figcaption><em>När vi jämför grupperna som loggar in med bank-ID respektive lösenord ser vi att mobilanvändarna är överrepresenterade i bank-ID-gruppen medan fördelningen mellan mobil och desktop är klart jämnare för lösenordskunderna.</em></figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/985/1*MMe9zecfhWgyhIcdKiWUQQ.png" /><figcaption><em>Topparna i kurvorna motsvarar dagar då vi har extra många som loggar in för att läsa innehåll.</em></figcaption></figure><blockquote>Kundcenter rapporterar om en minskad mängd samtal om glömt lösenord.</blockquote><blockquote>Åldern var uppenbarligen inte det som avgjorde saken. Tvärtom ser vi att vi har användare i alla segment och högst representation i åldersgruppen 44–73 år vilket också motsvarar vårt största kundsegment.</blockquote><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/986/1*bHk86rKCtFx6hg-q3U0npg.png" /><figcaption><em>Antalet lyckade inloggningar fördelad över kunderna i olika åldersgrupper.</em></figcaption></figure><p><strong>Och nu då?<br></strong>Nästa steg är att låta även användare som vill läsa e-tidningen använda mobilt bank-ID och förstås att följa användarnas beteende i produkterna för att förstå hur vi bäst sänker tröskeln för att få dem att logga in och stanna innanför betalväggen på det sätt de vill. Då kan vi också följa deras innehållskonsumtion och lära oss mer om vad som är en relevant nyhetsupplevelse för dem. Först då har vi en chans att fortsätta förtjäna vår plats i deras vardag.</p><p>Men redan nu har vi en funktionalitet på plats som betalar sig själv i och med att vi debiteras per inloggningstillfälle per kund, vilket är en förhållandevis låg kostnad i förhållande till att utsätta kunder som glömt sitt lösenord för att bli utelåsta och behöva få manuell hjälp av oss. En win-win.</p><p><strong><em>Katarina Ellemark</em></strong><em> är produktägare för Mittmedias sajter och appar och detta blogginlägg är skrivet med hjälp av vassa kollegor som UX-researcher </em><strong><em>Katarina Reiz</em></strong><em> och utvecklingschef </em><strong><em>Robin Govik</em></strong><em>.</em></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=376df46f811b" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/bank-id-f%C3%B6r-nyhetssajterna-blev-win-win-376df46f811b">Bank-ID för nyhetssajterna blev win-win</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[En himla massa sport]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/en-himla-massa-sport-f69c815c35d3?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/f69c815c35d3</guid>
            <category><![CDATA[mittmedia]]></category>
            <category><![CDATA[sports]]></category>
            <category><![CDATA[ux-design]]></category>
            <category><![CDATA[personalization]]></category>
            <category><![CDATA[ai]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Johan Falkman]]></dc:creator>
            <pubDate>Wed, 26 Jun 2019 08:31:51 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-06-26T09:02:07.169Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h3>Sportknappen: Så funkar filtret i det personaliserade nyhetsflödet</h3><p><strong>Sport är ett av Mittmedias största ämnesområde som vi dessutom är </strong><a href="https://www.inma.org/practice-detail.cfm?zyear=2019&amp;id=33731D92-D08F-4BA3-8144-1D361E119DF1"><strong>riktigt bra på!</strong></a><strong> Vi har en stor andel av våra användare som väljer att betala för vår lokala sportbevakning. För vår lokala affär är sporten jätteviktig. Men sport är en vattendelare bland många av våra läsare, antingen gillar man sport eller så vill man vara utan helt. Sen finns det såklart en väldigt stor andel som läser lite sådär lagom, man vill veta när stans fotbollslag har vunnit en stor match för att hänga med i snacket på kafferasten. Men man är helt ointresserad om vad som hände på sista träningen eller vilken spelare som gått vidare till ett annat lag. Det är här vår personalisering inte riktigt hänger med, än så länge.</strong></p><p>Själva definitionen av personalisering är ju att anpassa en produkt för individuella behov. Vi inom Mittmedia har av många olika skäl valt en väg med vår personalisering som <a href="https://medium.com/mittmedia/efter-framg%C3%A5ngen-s%C3%A5-ska-personaliseringen-v%C3%A4ssas-fe22023d25b0">baserar sig på intressekluster</a>. Det funkar så att de inloggade läsarna delas in många kluster (grupper av användare), läsare som kanske bara har läst motorsportartiklar hamnar kanske i samma kluster som läsare som bara läser fotbollsartiklar. En läsare som tar del av exempelvis motorsport är per definition sportintresserad, en läsare som öppnar en nyhetspush om den ekonomiska härvan i stans fotbollslag kategoriserad under sportkategorin är ju därmed också sportintresserad. Och rent logiskt så stämmer den slutsatsen.</p><p>Men riktigt så enkelt är det nog inte. Och riktigt så enkelt fungerar givetvis inte våra <a href="https://medium.com/mittmedia/why-mittmedia-simplifyes-the-startpage-and-build-a-personalized-newsfeed-7aa2d2268dd0">personaliserade flöden på vår sajt och app</a>, men väldigt enkelt beskrivet så är det ungefär så det fungerar idag. Läser man tillräckligt många artiklar som är klassificerade som sport i våra produkter så riskerar man, eller har man chansen beroende på hur man ser på det hela, att hamna i ett av de intressekluster som kommer presenteras för en himla massa sport.</p><p>Något som verkar mer eller mindre symptomatiskt i de flöden av information vi dagligen möter är att de inte sällan riskerar att presentera oss innehåll som vi helst just då vill slippa undan eller att de saknar något som algoritmerna inte lyckats fånga upp.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*pXG4_zGQXUrJilrRpQts-g.png" /><figcaption>Quartz Briefs Trump snooze filter och Aftonbladets försök att visa mer lokalt innehåll.</figcaption></figure><p>Eftersom Mittmedia har så pass stor bevakning av sport så riskerar det även hos oss att ibland svämma över, ibland blir våra läsare snudd på galna över just detta:</p><blockquote>‘Blir fan galen på all hockey och fotboll på NA. Jag är helt ointresserad av detta men läser vissa motorsportartiklar. I de algoritmer som finns så under rubriken “Baserat på vad läst tidigare” listas det 90% hockey. Tror dock aldrig jag läst någon hockeyartikel. Just nu är hälften av artiklarna i appen relaterat till hockey. Det ett finns uppenbarligen en mycket ambitiös hockeyjournalist. Ber på mina bara knän, snälla utveckla ett sportfilter ställbart på enskild sport!’</blockquote><p>I papperstidningen är det enkelt, man bläddrar förbi sportsidorna. I våra digitala flöden är det svårare att hoppa förbi just en typ av innehåll eftersom att sport inte längre paketeras ihop och presenteras på ett ställe med manuella nyhetsetage som det var före personaliseringens intåg.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/937/1*JpoPJJBec12d_y9Sboewkw.png" /><figcaption>Ett klassiskt nyhetsetage som man tidigare kunde hitta på våra sajter</figcaption></figure><p>För personaliseringen beror det mer på hur just en enskild artikel har lästs och med det dragit på sig ett högt så kallat trending-värde och hur mycket den har lästs av alla andra användare i samma kluster som just mig. Och kanske är det också så att läsaren, användaren har delat med sig att sitt konto till sin sportintresserade familj. Vi vet ju alla hur det är när man öppnar Netflix och inser att barnen har tittat på tecknat inloggad på pappas profil, kaos!</p><blockquote>‘Använder ST-appen jättemycket och det är så mycket sport. Kollar aldrig sport!’</blockquote><p>Våra läsare reagerar såklart olika på det innehåll de presenteras för, en del besöker oss helt enkelt mindre och en del väljer att berätta det för oss. I värsta fall lämnar de oss för att deras flöden fylls med för mycket sport.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/344/1*trs6K73U8JEqZ8tObyxskw.png" /><figcaption>Kommentarer från Sundsvalls Tidnings Facebookflöde</figcaption></figure><p>Så för att inte tvinga våra läsare att medvetet anpassa sin läsning för att på det sättet filtrera bort sport från sitt flöde så beslutade ett av våra utvecklingsteam på <a href="https://www.instagram.com/mittmedia_dmu/">Mittmedias interna utvecklingsavdelning, DMU</a> tillsammans med våra användbarhetsexperter att bygga ett väldigt enkelt filter där användaren själv väljer bort just sport. Och för att läsaren inte ska riskera att missa det där andra intressanta, den där sportchefen som bygger till stugan utan bygglov eller när kommunen sponsrar det lokala laget med en ny arena så kommer vi ett första skede välja att behålla nyheter i flödet som inte enbart handlar om sport. Vi ser inga indikationer på att vi vill fortsätta bygga filter för andra typer av innehåll utan ser nu att just sport än en särskild vattendelare hos våra läsare. Och tills personaliseringen har hunnit ikapp och börjat analysera mer exakt vilken sport just den enskilda läsare vill ha (det jobbar vi redan på..) så ger vi nu möjligheten att välja bort sport, iallafall det mesta.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/323/1*7UAu8rz-DPKWVK5BQJ0cCg.png" /><figcaption>Skisser på den absolut enklaste vi kunde tänka oss</figcaption></figure><p>Något man kan tycka är en sidoeffekt men som faktiskt är enorm fördel med att låta läsaren manuellt påverka sina flöden är de datapunkter detta skapar. Vi kommer nu i detalj kunna följa precis när man väljer att slå på sportfiltret, i vilka flöden och vid vilka tidpunkter. Vi vet sedan tidigare i vilket kluster vi har placerat den enskilde läsaren och det ger oss givetvis en möjlighet att ytterligare trimma in våra personalisering. Och kanske är det så att även en sportintresserad läsare någon gång vill ta en paus, helt enkelt komma utanför sportbubblan och upptäcka allt vårt andra intressanta innehåll vi producerar.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/576/1*0fmvOS_sSzlfNGjTtMDKgA.png" /></figure><p>Innehållsfilter är i sig inget nytt och att påverka sina flöden har det länge funnits möjlighet till, exempelvis genom att följa sina favoritämnen, artikelserier eller lokala geografiska områden.</p><p>Det UX har sett, hos oss på Mittmedia, inom andra Bonnier News-titlar och i utländska studier (både kvalitativa och kvantitativa), är att användarna inte tar sig tid att skräddarsy sina flöden oavsett hur enkelt vi än tycker oss göra det. Man förväntar sig helt enkelt att det ska ske automatisk. Allt som tar tid från det faktiska innehållet är bara något som står i vägen för läsaren och att på det enklaste möjliga sättet underlätta att nå det innehållet som faktiskt lockar till läsning borde självklart vara alla publicisters slutgiltiga mål.</p><p>Därför testar vi nu att göra det supertydligt och med en enda knapp för en enda sorts filtrering. Och sedan låter vi läsarna lära oss hur det funkar för dem. Så bygger vi det bästa gränssnittet och tränar upp våra maskiner att bli bättre på att mer granulärt skilja på sporten motorcross och sporter som Ishockey, fotboll eller bandy och att helt automatiskt presentera vad läsarna tycker är rätt innehåll för just dem.</p><iframe src="https://cdn.embedly.com/widgets/media.html?src=https%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fembed%2FJT8-7VcfJxg%3Ffeature%3Doembed&amp;url=http%3A%2F%2Fwww.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DJT8-7VcfJxg&amp;image=https%3A%2F%2Fi.ytimg.com%2Fvi%2FJT8-7VcfJxg%2Fhqdefault.jpg&amp;key=a19fcc184b9711e1b4764040d3dc5c07&amp;type=text%2Fhtml&amp;schema=youtube" width="640" height="480" frameborder="0" scrolling="no"><a href="https://medium.com/media/439fda8256e07fdd0913334f65a0d788/href">https://medium.com/media/439fda8256e07fdd0913334f65a0d788/href</a></iframe><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=f69c815c35d3" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/en-himla-massa-sport-f69c815c35d3">En himla massa sport</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Därför är papperstidningen fortfarande bäst på att skapa läsarvanor]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/d%C3%A4rf%C3%B6r-%C3%A4r-papperstidningen-fortfarande-b%C3%A4st-p%C3%A5-att-skapa-l%C3%A4sarvanor-fe2f8a3406cb?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/fe2f8a3406cb</guid>
            <category><![CDATA[fortnite]]></category>
            <category><![CDATA[instagram]]></category>
            <category><![CDATA[ux-design]]></category>
            <category><![CDATA[edition]]></category>
            <category><![CDATA[personalization]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Katarina Ellemark]]></dc:creator>
            <pubDate>Sun, 26 May 2019 16:11:02 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-05-26T16:11:02.116Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<p>Ett självkritiskt inlägg om utgåvans unika säljargument i all sin enkelhet</p><p><strong>Om det var ett misstag att börja lägga ut vår journalistik på öppna webbsidor för vem som helst att konsumera så är det ett ännu större misstag att helt ha släppt taget om den redaktionella editionen, utgåvan, på det sätt som vi har gjort i våra egna digitala kanaler som i dag utgörs av flöden. <br>Det fina är att det inte är för sent att hämta in barnet som åkte ut med badvattnet och återuppfinna det format som tycks ha en unik förmåga att bygga ett lojalt läsarbeteende: editionen.</strong></p><p>Du tänker förstås inte på det, men du har det omkring dig hela tiden i form av kundvarvet i matbutiken, i den senaste säsongen av Fortnite eller den där gröna bocken i ditt Instagramflöde. De kommer i olika former men är alla olika sätt att bygga en början och ett slut i något som annars riskerar bli ett planlöst irrande där du glömmer vad det var du kom för eller blir för matt av alla intryck för att fortsätta framåt. Något som vi publicister känner som editionen. Tidningen som har en början, en tydlig och konstant logik och ett ofrånkomligt slut. Som innehåller minimalt med överraskningar i sin komposition — något som i sig sänker tröskeln för läsaren som vanemässigt konsumerar vår tryckta edition ofta enligt samma mönster år in och år ut.</p><p>Missförstå mig och kollegan <a href="https://medium.com/u/82e7e4096ce7"><em>Magnus Engström</em></a><em> </em>inte, efter åratal av <a href="https://medium.com/mittmedia/s%C3%A5-tog-vi-formen-fr%C3%A5n-botten-till-toppen-a5b5ac6943bc">kvalitativa och kvantitativa användarstudier</a> är vi fullt medvetna om att våra läsare i digitala kanaler har rutiner och vanemönster i sin konsumtion.</p><blockquote>Det vi hävdar är att produkten i många lägen aktivt motarbetar att läsaren tar sig igenom den mängd relevant innehåll som vi har att erbjuda hen för dagen, och som hen betalat i förväg för.</blockquote><p>Det intressanta är att publicister som vi historiskt har varit överlägsna på editionen som koncept. Under drygt hundra år blev vi bättre och bättre på att skildra omvärlden med ett hjärtslag som utgick från det som ryms i nästa dags utgåva. Men så hände något. Världen digitaliserades, och det som har blivit en vedertagen sanning bland branschfolk skedde nästan omedvetet: vi började skänka bort vårt mest värdefulla innehåll på nätet. Sajter utan betalväggar och format och flöden som många gånger i första hand var en replika av en annan förvirrad publicists nätupplaga.</p><p>Utan att förringa eller förminska vikten av den transformation som uppenbarligen förde oss fram till dagens läsaraffär kan man konstatera att det var i det skedet som vi lämnade editionen kvar i printvärlden. För även om e-tidningen förstås snart uppstod i detta vakuum är det inte vad vi i detta sammanhang refererar till som utgåva.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/750/1*4HuFQMCenk2AM5sRvw0Hog.jpeg" /><figcaption>Företa nyhetsuppslaget i Sundsvalls Tidnings e-tidning så som den presenteras för läsare som öppnar mobilappen från leverantören Prenly.</figcaption></figure><p>E-tidningen är en replika av utgåvan i print, och kan otvivelaktigt uppfylla en del av de behov som printläsaren har och bygger sin rutin på. Samtidigt som vi publicister ur ett affärsperspektiv gör om samma misstag som vi gjorde med det olåsta webbsidorna: vi tänker för kortsiktigt. E-tidningen är en utmärkt krycka i de lägen vi vill förse existerande printkunder med en produkt utan att behöva starta tryckpressarna. Men för varje ny produkt vi skapar och underhåller drar vi på oss förvaltningskostnader. För e-tidningen handlar det i Mittmedias fall om en licens till den externa leverantör som tillhandahåller plattformen som vi skickar upp nattens utgåva på. Samt förstås ett antal moment i underhållet av en sådan e-tidningsapp i vårt namn i App Store och Google Play.</p><p>Men det är inte samtalen till kundtjänst, eller det faktum att kunderna som ringer förstås inte gör skillnad på om de är i VLT:s nyhetsapp, sajt eller e-tidningsapp i mobilen. Utan att hela förflyttningen från print till en digital kanal som den som e-tidningen är innebär att vi låser in läsaren i en skrubb.</p><p>Dörren in till skrubben ser ut som en bättre port. Inget avslöjar vad som döljer sig på andra sidan. Vi lockar och pockar, skickar ut e-postbrev och gör stora annonser för att påminna kunden om möjligheten att konsumera vår digitala edition av lokaltidningen. Och läsarna litar på oss och följer med oss in i det som är en produkt där vi har betydligt sämre förutsättningar för att följa deras konsumtionsmönster än i övriga digitala kanaler.</p><p>En enkel uppställning visar tydligt varför vi ur ett affärsperspektiv helst skulle flytta printläsaren direkt till våra nyhetsappar:</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*hg4ieoYRRh7HiHMxwELL5A.png" /><figcaption>Samma samma. Eller? Den digitala kanalen sätter ramarna för hur vi kan ta emot och ta om hand om den inloggade kunden/läsaren/användaren. Och förutsättningarna varierar kraftigt.</figcaption></figure><blockquote>E-tidningen är en skrubb så till vida att vi har svårt att följa och förstå läsarens konsumtionsmönster och vi har inga som helst möjligheter att utmana det genom att servera läsaren med mer innehåll. Alla features som vi bygger inom ramen för personalisering, alla insikter kring hur läsarna har individuella behov och rutiner och att det som är skåpmat för en läsaren är okänt för en annan, allt det skjuter över målet här. I e-tidningen är vi låsta till de datapunkter som vi kan sätta upp och exportera för analys i retrospekt.</blockquote><p>Samtidigt vet vi att den enskilt tyngsta churnfaktorn för en innehållsproducent som Mittmedia är artikelkonsumtionen. Användare som konsumerar i snitt tre artiklar per aktivt dygn stannar hos oss som lojala kunder. Det är inte svårare än att om du upplever ett värde i tjänsten du köper så är du benägen att fortsätta betala för den.</p><p>Med det sagt: e-tidningen har uppenbarligen haft sin givna roll i vår produktflora. Men den är och förblir en trång och begränsad produkt dit vi trycker en grupp läsare som har som gemensam preferens att de konsumerar vårt innehåll i editioner. Och ska vi släppa ut dem ur skrubben, kanske för att vi vill ha användar-, interaktions- och innehållsdatat som vi kan extrahera eller för att vi vill sluta göra den tryckta utgåvan helt och med det inte längre får ut en e-tidning med en enkel export varje natt, då behöver vi ta användarnas behov på allvar.</p><p>Något som konkurrerande branscher redan gör. Vi öppnade med några exempel på hur vi ser utgåvor eller editioner i olika former. Låt oss återvända kort till dem här.</p><p>Kundvarvet i matbutiken. Lek med tanken att din matbutik skulle placera mjölken i olika avdelningar av butiken enligt ett för dig oregelbundet mönster. Mycket talar för att du skulle byta affär till slut. Logiken bakom ett kundvarv är gedigen och har som syfte att maximera kundens benägenhet att fylla varuvarvet. Men det är ett varv som har en tydlig börja, en tydlig och konstant loop och ett slut.</p><p>Säsongerna i Fortnite. Det finns otaliga exempel på just denna typ av innehållskonsumtion, och kanske hade en Netflix-serie varit ett mer givet exempel, men spelbranschen är mer relevant eftersom de de facto har lånat in utgåvan som ett verktyg för att förhöja användarupplevelsen av deras produkt.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*ZjgQezZbWe38VaMEnwinFA.png" /><figcaption><em>Här får Fortnite-spelaren en överblick i pågående säsong och förstås sin egen spelares, i detta fall en DJ-åsna, egenskaper. Varje säsong i Fortnite innehåller unikt innehåll, och utgör därmed distinkta editioner.</em></figcaption></figure><p>När femte säsongen släpps skapas inte bara en hajp och ett surr som ger publicitet. Det är även ett effektivt sätt att aktivera användare som har börjat närma sig en churngräns. Med säsongsupplägget, som innebär ett släpp av nya features och okända tvister, motiveras även prenumerationsmodellen som är så åtråvärd för speltillverkaren. För användaren innebär det att det går att förhålla sig till andra spelare, till trender eller fenomen inom spelet och det går att bli klar med delmoment i spelet. Avgränsningen i en säsong, som ett ‘scin’ som är förvärvat i en långt tidigare säsong än den som nu pågår, bygger en sorts respekt belöning.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/618/1*eu4XsKOhZsKSwOytQB-xSg.png" /><figcaption>Instagram indikerar tydligt när du har konsumerat allt innehåll.</figcaption></figure><p>Den gröna Instagram-bocken är kanske den enklaste featuren av dem alla, men som effektivt hanterar den användarplåga som vi har hört läsare berätta för oss om i flera år när vi har djupintervjuat dem om deras konsumtionsmönster.</p><p>Till exempel frågade vi ‘vad är det som får dig att avsluta din session?’ och användarna svarar hur de gång på gång vill scrolla dit de var vid föregående besök.</p><p><em>‘Jag tycker det är lättare på att jag kommer till botten på Instagram. På Facebook är det så djuriskt mycket så där har jag inte alls samma behov. Där kan jag scrolla igenom ganska snabbt eller så kanske jag kollar på några specifika personer som jag kanske vet ofta lägger upp nånting. Men där behöver jag inte komma ner till ngn form av botten eller där jag var senast.’</em></p><p>En annan läsare berättar om hur hen konsumerar innehåll i digitala kanaler:</p><p><em>‘Ofta men korta stunder… men har jag inte varit inne på flera dar (för det händer)då kan jag fastna och bara scrolla scrolla scrolla… hur långt som helst, till en viss gräns så klart. Men är jag inne varje dag så scrollar jag ner dit jag var sist. Vill bara se de nya grejerna som kommer upp. Annars har jag ju sparat det.’</em></p><p>En senior användarexpert hos oss på utvecklingsavdelningen noterade att läsarna tycks ha samma sorts medvetenhet när vi skickar pushnotiser (en digital kanal som i sig är ett <a href="https://firstround.com/review/what-you-must-know-to-build-savvy-push-notifications/">superspännande område</a>). Användarna inser att deras tid och ork är begränsad till skillnad från mängden innehåll som finns att konsumera.</p><blockquote><em>”Har inte notiser på — för att jag vill själv välja mer aktivt när jag ska kolla mitt flöde — notiserna skapar en stress och ett mobilberoende.”</em></blockquote><p>En intervjuperson får frågan om hur hen uppfattar Facebookflödet:<br><em>- Där kan jag tycka nu att det är mer “när man tröttnar”. Mer när man till slut inte ser något vettigt. (…) Men som idag. Då fick jag ju reda på att Dragon Gate skulle öppna. Så jag använder ju verkligen FB till lokala nyheter.</em></p><p>Intervjuaren frågar: Och det är för att du följer GD? Det är inte någon annan som har delat?</p><p><em>- Ja, förut hade jag ju appen också. Men DOM KAN VÄL SLUTA PUSHA för varje rådjur som blivit påkört.</em></p><p>När Instagram tar fasta på det och ger användaren en supertydlig signal är det förstås inte med en förhoppning om att avsluta besöket. Tvärtom funkar den gröna bocken som en bekräftelse och skapar utrymme för en konsumtion som inte kommer med den frustration som FB-besökaren beskriver (eller som den som förvirrat och trött letar efter mejerierna i en ny butik upplever för den delen heller).</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*BITsr3lkLdoNTsxMiFItIQ.png" /><figcaption>Det som gjorde Spotify bättre än konkurrenterna när det lanserades var möjligheten att konsumera innehåll både som radio och genom att lyssna på specifika album från början till slut. Även funktioner som “Discover Weekly” har en viss känsla av upplaga över sig.</figcaption></figure><p>Så åter till publicistiken. Det finns en outnyttjad attraktionskraft i de digitala produkter som vi bygger idag och som över tid ska komma att ersätta den edition som vi lagt så mycket möda på att bli riktigt bra på. Den består i editionens unika säljargument: den börjar och tar slut. Du kan säga dig ha ‘läst den’ och du kan med en mer eller mindre oförändrad insats bli klar med den.</p><p>Om vi väljer att attackera den outnyttjade potentialen med de insikter vi har om kundresor och konsumtionsmönster kan editionens potential illustreras så här:</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*-E51fzvo8AMKYrhXDLF-ew.png" /><figcaption>Bilden visar logiken i flödesbaserade produkter. De flesta nyhetstjänster är byggda för att kontinuerligt öka användarens engagemang.</figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*MxTL04y2MynUnUxHXLU68Q.png" /><figcaption>Logiken i editionen. Produkten har ett definierat slut, där användaren inte aktivt uppmanas att engagera sig ytterligare för stunden</figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*xc-jbEtXZj5hAQVaqmzKtg.png" /><figcaption>Logiken i flödesbaserade produkter. De flesta nyhetstjänster vill att användaren använder produkten mer, oavsett nuvarande användningsgrad</figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*QF56faVO-MiBGWjUIy_Nxw.png" /><figcaption>Logiken i editionen. På grund av en tydlig avgränsning fällande vad användarna erbjuds är det enkelt att identifiera vilka användare/målgrupper som inte når målet</figcaption></figure><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*yfT30CA6HRE5dMwvciq91Q.png" /><figcaption>Logiken i editioner. Genom att definiera ett tydligt mål för vart produkten ska driva användarna är det enklare att identifiera vilka användare som har potential att nå det målet</figcaption></figure><p>Insikter som bara blir relevanta om vi agerar på dem och i form av att sluta tänka på användarengagemang som en sorts platt skala när mer alltid är mer. Istället är kärnfrågan hur vi får användaren att engagera sig nog för att känna tillfredsställelse och bli nöjd? En enkel fråga som har ett enkelt svar och som leder oss till utgåvan som koncept. Men det är nu det svåra börjar eftersom vi ju per definition inte har lyckats återuppfinna editionen utanför ramen för den tryckta tidningen. Ett arbete som återstår för mig och <a href="https://medium.com/u/82e7e4096ce7"><em>Magnus Engström</em></a><em> </em>och resten av kollegorna på Mittmedia, kanske inom ramen för vårt personaliserade automatiserade nyhetsflöde eller inom ramen för de personliga inställningarna i en app. Eller i form av en helt ny produkt. Det återstår att ta reda på. Och som alltid behöver en utvecklingsinsats konkurera med annat inkommande arbete med sajter och appar så som nya annonsformat, buggar och användarbehov som att kunna ställa in mängden pushnotiser eller att få ett ännu vassare personaliserat nyhetsflöde.</p><p><em>Tack för hjälpen med underlag och exempel! <br></em><strong><em>Henrik Mazzanti</em></strong><em>, Digital affäsutvecklingschef på Mittmedia <br></em><strong><em>Katarina Reiz</em></strong><em>, UX-researcher på DMU</em></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=fe2f8a3406cb" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/d%C3%A4rf%C3%B6r-%C3%A4r-papperstidningen-fortfarande-b%C3%A4st-p%C3%A5-att-skapa-l%C3%A4sarvanor-fe2f8a3406cb">Därför är papperstidningen fortfarande bäst på att skapa läsarvanor</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Reacher’s unique pricing logic — how it gives us higher prices for ads and simultaneously gives…]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/reachers-unique-pricing-logic-how-it-gives-us-higher-prices-for-ads-and-simultaneously-gives-68f3f83b6fb9?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/68f3f83b6fb9</guid>
            <category><![CDATA[advertising]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Joaquim Linder]]></dc:creator>
            <pubDate>Sun, 17 Mar 2019 20:51:50 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-03-17T20:51:50.199Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h3><strong>Reacher’s unique pricing logic — how it gives Mittmedia higher prices for ads AND advertising customers more value for money</strong></h3><p><strong>During recent years, MittMedia has brought innovation and success to its digital advertising business. Our journey towards innovation and success has consisted of many steps along the way, and is the product of many people’s hard work. </strong><a href="https://medium.com/mittmedia/mittmedia-har-%C3%B6kat-int%C3%A4kterna-p%C3%A5-display-med-23-procent-trots-ett-minskat-annonslager-s%C3%A5-gjorde-a5ce75fc0d50"><strong>In a recent blog post</strong></a><strong> my colleagues, Håkan Hamrin and Henrik Mazzanti, explain some of the work involved in purposefully increasing our digital display ad revenues, in spite of a reduced advertising inventory. In this post, I will delve deeper into one of the central success factors. I’m referring to the unique pricing logic that we have built into MittMedia’s sales platform Reacher. It is a logic that simultaneously provides MittMedia with higher ad prices per viewing sold</strong> <strong>AND gives our advertising customers more value for money from the same number of ad servings and campaigns bought.</strong></p><p>In their post, Hamrin and Mazzanti describe how MittMedia has been extremely successful in increasing revenues on manually sold display advertising through the marketing tool Reacher Marketing, MittMedia’s sales tool for effective marketing.</p><p>Reacher’s in-built and completely unique pricing logic gives BOTH the advertising customer more impact from each display campaign AND a doubling in pricing for MittMedia from the same campaign.</p><p>This may perhaps sound like nonsense.<br> An impossible bit of magic.<br> In fact, it is completely and utterly true.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/604/1*j_XJbxS3NWTeDM5RL2khTA.png" /></figure><p>In this blog post, I describe how the logic behind our success works, and how we arrived at it, step by step. Five years of solid work have laid the foundation for the results we are now enjoying, and I will guide you through the insights, mistakes and successes we have experienced along the way.</p><h4><strong>The starting point in 2014 — comprehensive work on our strategy</strong></h4><p>In 2014, MittMedia was in the midst of shaping our future digital strategy, which also applied to the advertising business.</p><p>The fundamental questions we sought the answers to are very common in standard strategy work, but nevertheless central:</p><ol><li><strong>Where are we today?</strong></li><li><strong>Where do we need to be in the future and when do we need to be there?</strong></li><li><strong>How do we get where we want to be, and in time?</strong></li></ol><p>Although the strategy we needed to shape applied solely to the future DIGITAL advertising business, the time frame and speed of development depended on the status and development of our print advertising business.</p><p>In 2019, the print business is still a large part of the MittMedia business.<br> In 2014, it was gigantic compared to the digital business.<br> This hardly gave us much confidence though, as the print part of the business was, and had been for many years, on the way down.</p><h4><strong>Expected decline in print — our first premise</strong></h4><p>When we sat down to work through our strategy, the forecast decline in print was also a driving premise.<br> As a baseline, we chose to use a pretty tough as-is scenario until 2020.</p><p>Based on the negative trend curve and projected decline in print, we were able to take the next step and draw the curve of the growth we needed to generate in the digital business to offset the loss in print. We chose to sketch out that need entirely based on the display business, as this was the only part of the digital business that existed in 2014.</p><h4><strong>Revenues needed to offset print by 2020</strong></h4><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/605/1*fw2g4GTkrbu1qnYABlwSNw.png" /></figure><p>By drawing the curve we were able to visualise the business impact needed from the display business by 2020 to offset the loss in print.</p><p>Note: None of the graphs in this post are authentic with exact values, they are solely intended to illustrate principles and approaches.</p><p>Once we had drawn the two curves we had our answers to the first two questions in the shaping of the strategy: “Where are we today?” and “Where do we need to be in the future and when do we need to be there?”</p><h4><strong>Could the existing reach model get us to where we needed to go?</strong></h4><p>It was time to dig deeper into question number three: “How do we get where we want to be?” First, we looked for the answer in the existing business model for display, i.e. the traditional reach model we worked with in 2014. Would we be able to achieve the necessary future digital business need using the existing pricing and business model in the display business i.e. the reach model?</p><p>Was there any chance of us achieving our business goals in the display business by 2020 if we continued to use the same reach model?</p><p>We re-calculated the curve above in terms of the number of locally sold ad exposures needed per week by 2020. Then we looked at:</p><p>1. Number of ad exposures per page view.</p><p>2. Best practice in the industry for page views per visit.</p><p>3. Converted this into the number of weekly visits needed.</p><p>4. Best practice in the industry for the number of unique visits per week.</p><p>5. Converted this into the number of unique visits needed per week.</p><p>The result we landed at indicated that we needed 130% of the local digital reach per week.</p><p>To manage this we would have needed a large immigration of individuals into MittMedia regions (a 30% population increase) and that all of these new arrivals would choose to be frequent MittMedia readers, every week.</p><p>In theory a desirable scenario, but completely unrealistic.</p><p>This meant that we had to do more. For example, we could:</p><ol><li>Increase the number of ad exposures per page view.</li></ol><p>2. Remove the lazy load for ad servings that we had just developed.</p><p>These two measures would in turn make both the reader and user experience practically intolerable because of all the ad servings, and also we would have to charge for ads that were not visible. It was the complete opposite to the focus on ad quality we had spent the last few years developing.</p><h4><strong>Can we get to where we want to go with higher prices within the existing model?</strong></h4><p>The above option, trying to maximise the existing business model through drastically increased reach or increased ad volumes was not relevant. Especially not in the local markets we operate in, and given the credibility in news reporting we have to deliver.</p><p>Consequently, the next issue was to look at how we could increase the value/pricing from the reach and advertising inventory we actually had.<br> We asked ourselves what increase in value from each individual ad exposure would be necessary in order to reach the impact and revenue needed from the display business in 2020, to compensate for the loss in print.</p><p>It turned out that in 2020 we would need an average of five times more in value than in 2014.</p><p>This in turn meant that if we retained the same advertising model, we would have to dramatically increase pricing in the CPM levels and present price lists to our customers that would make it impossible to do business. We had to do something other than simply increase CPM levels and retain the same business model.</p><h4><strong>Need for dramatically increased advertising prices towards 2020</strong></h4><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/606/1*6Ml2Kh7OMBsClBlVef8bAg.png" /></figure><h4><strong>Conclusion: The reach business had to be replaced by a target group model in which ad servings were enriched with data.</strong></h4><p>We needed to find a way to add much more value to the ad exposures so that we could deliver higher value/impact to the customer and thereby justify a higher price.<br> Our theory was that we would be able to achieve this if we added data to our ad servings and offered customers more effective target group advertising</p><p>Our first step was to build a pyramid containing the types of ads known at the time, with the lowest value at the bottom and so on upwards. We simultaneously looked at how much inventory needed to be used for each campaign. We overlaid this pyramid with the revenue need curve, now converted into a CPM value.</p><h4><strong>Price increases by switching to a target group model with data-enriched ad servings</strong></h4><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/606/1*lGglfjqOxlpNvDiDkArYNQ.png" /></figure><p>The pyramid and the curve combined made us realise that this was, in theory, doable. Very challenging and difficult, but doable.</p><p>The question was HOW we would simultaneously manage to:</p><ul><li>Get a higher value on each individual ad serving by enriching it with data.</li><li>Make the customer themselves want to pay more.</li><li>Steer our business away from a deeply rooted discount culture.</li><li>Optimise our inventory.</li></ul><p>A hefty challenge, and to make all parts of it work we had to do a range of different things:</p><h4><strong>The first step: Collect data and enrich our advertising inventory with the data</strong></h4><p>Most of the work was obviously in creating a digital eco-system allowing us to collect, process and add user and customer data to our ad inventory. We also had to create and deliver a new advertising model built on target group advertising instead of a traditional reach model, through a simple and creative tool (Reacher).</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/604/1*0S2_NibzvHJSnnH0_98Paw.png" /><figcaption>Mittmedia’s Reacher tool is used together with the customers — on every sales call</figcaption></figure><p>It was important, though, that when we charged for the above inventory in our tool according to the new model, we created a coherent logic in our pricing.</p><h4><strong>Next step: Coherent, logical pricing</strong></h4><p>This is where we landed in the Reacher pricing logic, that I will now try to explain through some examples: <br> In the examples below we have made some assumptions:</p><ol><li>We have set a base value CPM of 100 in our site network.</li><li>We have a total inventory of 10 visitors.</li><li>We have a frequency of 1 per visitor.</li></ol><p>The next step is to see how we could build a logic that gives higher prices AND greater customer benefit if we shape three different example campaigns, in which we gradually enrich ad exposures with data.</p><ol><li>ROS campaign.</li><li>Campaign steered by enriched geographical data.</li><li>Campaign steered by enriched geographical data and target group data.</li></ol><h4><strong>Reacher’s pricing logic — how it works</strong></h4><p>The pricing logic works in such a way that it starts from the entire inventory. <br> After the advertiser’s choice of geography and target group, the pricing logic does not use the inventory actually <strong>chosen</strong>, but the inventory that has been <strong>deselected</strong>, that is, those visitors that the advertiser does <strong>not</strong> want to reach with the campaign.</p><p>From a technical perspective the pricing logic is built on a unique algorithm in the Reacher platform. The algorithm is obviously more complicated than in the example, but the fundamental principle is the same. This is how it works:</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/606/1*Di5ZxAiN-NqBe1b6_ogQFg.png" /></figure><p><strong>Campaign 1 — ROS</strong></p><p>In this campaign we use 100% of the total inventory. The CPM factor is thus equal to 1. This means:</p><ul><li>The CPM value is 100 (base) multiplied by 1 (factor) = 100</li><li>The cost of the campaign for the customer therefore becomes SEK 0.10 (CPM value) multiplied by 10 (visitors) = SEK 1.</li></ul><p><strong>Campaign 2 — Steered by enriched geographical data</strong></p><p>In this campaign 40% of the total inventory is <strong>NOT</strong> used, making the CPM factor = 1.4. This means:</p><ul><li>The CPM value is 100 (base) multiplied by 1.4 (factor) = 140</li><li>The cost of the campaign for the customer therefore becomes SEK 0.14 (CPM value) multiplied by 6 (visitors) = SEK 0.84.</li></ul><p><strong>Campaign 3 — Steered by enriched geographical data and target group data.</strong></p><p>In this campaign 80% of the total inventory is <strong>NOT</strong> used, making the CPM factor = 1.8. This means:</p><ul><li>The CPM value is 100 (base) multiplied by 1.8 (factor) = 180</li><li>The cost of the campaign for the customer therefore becomes SEK 0.18 (CPM value) multiplied by 2 (visitors) = SEK 0.36.</li></ul><h4><strong>The result: More value for BOTH advertiser AND MittMedia</strong></h4><p>What is the difference for the advertising customer and MittMedia using Reacher if we compare campaign 1 (no data or target group) and campaign 3 (with data and dual target groups)? Do we obtain the price increase potential that we wanted to push in the pyramid shown earlier? Yes actually it looks very good indeed.</p><p>For the advertiser:</p><ol><li>There is a clear financial incentive to create campaigns directed to smaller target groups.</li><li>It allows you to create several unique campaigns for the same budget. In this example the advertiser can run three different campaigns tailored to three distinct target groups, for the same campaign budget as for 1 ROS.</li></ol><p>For MittMedia or other media groups using Reacher:</p><ol><li>The model automatically drives an increased CPM value per ad serving.</li><li>MittMeda gets a less-used inventory for the same revenue per customer and can sell the remaining inventory to other customers. If the customer chooses to use their entire budget and run three campaigns according to campaign 3 above, the media group retains 40% of the ad inventory to sell to other customers. (Two visitors per campaign multiplied by three campaigns = 6).</li></ol><p>The conclusion is that, as unlikely as it may seem, we can actually achieve our goals:</p><p>By enriching our ad inventory with data and also constructing this pricing logic, we can obtain the pricing needed to reach the strategic goal related to the impact of the display business revenues offsetting the loss in print by 2020.</p><p>At the same time as we increase pricing, we are also able to give advertisers more bang for the buck, even in the higher price brackets.</p><h4><strong>The pricing logic in combination with growing campaign volumes is fuelling success in terms of total revenues</strong></h4><p>As we have built this unique pricing logic in our sales tool Reacher, we will have the ability to deliver the effects of the logic and the data enriched advertising inventory into each and every campaign that our sales people sell to their customers, every day.</p><p>Higher pricing and the growing campaign volumes will deliver the revenue increases that we need to take us towards the strategic goal we discussed at the beginning of this post.</p><p>Straightforward, right? <br> Yes, absolutely, but it has not been quite that simple.</p><p>Sure, MittMedia has achieved record-breaking price and revenue increases in the display business, both from a Swedish and international point of view. But we are not yet entirely where we needed to be ahead of 2020 if we look back at the “offset curve” mentioned earlier in the post. One of the reasons for this is that we have not yet completely opened the floodgates for demographic data (the top of the pyramid above), for different reasons, but we should probably have made more progress by now anyway. <br> The question is why.</p><p><strong>New business models demand new governance models</strong></p><p>Looking closer at the numbers, we realise that just after launch we saw an effect that we had not counted on, illustrated by the graph below.</p><ol><li>The CPM value and revenues per campaign increased dramatically, as an effect of the strategy and the logic above.</li><li>However, total revenues did not increase, instead they remained at the former level.</li><li>The number of orders in Reacher using the new logic fell in line with the increases from the CPM/campaign value effect.</li></ol><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/607/1*kmekDls-TKMJha5lJazVMA.png" /></figure><p>And this was not the intention of course. Wasn’t the total revenue supposed to follow the curve of the CPM value and revenue per campaign?</p><p>What happened?</p><p>The reason is actually very logical and something that we should have foreseen. The culprit was <em>business governance:</em> With all due respect to budgets, this time they caused problems.</p><p>Our sales people continued to focus on reaching their budget, and not on steadily increasing the number of campaigns with higher pricing in Reacher. This meant that the number of campaigns sold in Reacher and with Reacher’s pricing logic actually fell.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/607/1*PuDRyXJZibmd2G1SGqj86A.png" /></figure><p>Or, if I relate it to every day work:<br> The higher pricing in Reacher helps sales people achieve their budgets by selling fewer display campaigns. Once sales people reach their budget, they turn their focus to other parts of the product portfolio.</p><p>The number of display campaigns sold in Reacher with the improved pricing logic thereby falls, and the total revenue curve deviates from the curve for CPM value and revenue per campaign.</p><p>Our conclusion was that the fault was not with the logic or technology, but with the fact that new models demand new governance models and working practices for the people that conduct everyday business.</p><h4><strong>Our advantage: We own the problem ourselves and can work on solving it</strong></h4><p>The good thing about the challenges identified in business governance was that we owned the problem ourselves. For MittMedia this meant re-working the KPI’s to put a clear focus on activities that drive progress in the right direction.</p><p>In this case, it largely involved changing the culture, and KPI’s such as “Active sales people in Reacher” and “Number of purchasing digital customers per week” helped us to change how things developed.</p><p>The impact: Reacher, together with changed business governance, led to the local display business growing by as much as 28 percent in 2018.</p><p>Last but not least, I am proud to tell you that of MittMedia’s five (!) nominations for the INMA Global Media Award 2019, which takes place in New York in May, Reacher has been nominated in two categories!</p><p><strong><em>Joaquim Linder, Product Owner</em></strong> Reacher MittMedia<br> You can reach him at: joaquim.linder@mittmedia.se</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=68f3f83b6fb9" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/reachers-unique-pricing-logic-how-it-gives-us-higher-prices-for-ads-and-simultaneously-gives-68f3f83b6fb9">Reacher’s unique pricing logic — how it gives us higher prices for ads and simultaneously gives…</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[MittMedia has increased revenues from display by 23 per cent despite a reduced advertising…]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/mittmedia-has-increased-revenues-from-display-by-23-per-cent-despite-a-reduced-advertising-66378d23e333?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/66378d23e333</guid>
            <category><![CDATA[advertising]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Håkan Hamrin]]></dc:creator>
            <pubDate>Sun, 17 Mar 2019 20:47:53 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-03-17T20:47:53.468Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h3>MittMedia has increased revenues from display by 23 per cent despite a reduced advertising inventory. This is how we did made it possible</h3><p><em>During 2018 MittMedia increased its revenues from display advertising by 23 per cent. This was in spite of the company doing two things that are traditionally deemed to reduce revenues.</em></p><p><em>First, we have reduced our advertising inventory as we have pushed for a successful reader business with almost all content behind a paywall.</em></p><p><em>We have also chosen to work with ad quality and placement of the ads to generate a better reader experience. We have even removed (!) ad formats from our product range. This should have reduced our display business, but in fact the reverse has happened.</em></p><p><em>The numbers speak for themselves. A 23 per cent increase for display in 2018.</em></p><p><em>How on earth is this possible? We will reveal all in this blog post.</em></p><h4><strong>Transformation of the sales force — towards a role as a media advisor</strong></h4><p>An important and foundational aspect has been the digital transformation that our sales force is going through with the help of daily hard work and our learning platform “Reacher Learning”. In Reacher Learning, our sales people have a learning tool to help them get up-to-speed on the digital reality and transform their roles.</p><p>From selling a product to becoming an advisor for all digital marketing.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*1FE9KH8uTJh0D6NeVCQsHA.png" /></figure><p>We are now taking another step so that we become an important part of our customers’ and our own value chain through substantial segmentation and customer journey work.</p><p>This work was set up and is now being run by our Learning and Development unit under Peter Backström, our Digital Business Development unit, and our B2B Analysis unit, including Mikael Strömmer and others.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/604/1*mH6zBFDDlxBobQPq5BWPHg.png" /><figcaption>Reacher Learning provides the opportunity for local and central management to monitor, follow up and coach each employee based on progress made and challenges faced.</figcaption></figure><h4><strong>New business model and higher prices using Reacher Marketing</strong></h4><p>Another contributor to the success is Reacher Marketing, MittMedia’s sales tool through which all sales people create effective marketing together with the customer. The tool has many advantages. In Reacher Marketing we no longer sell advertisements for placement or for single sites. Instead, we offer our advertising customers effective target groups based on geography and interests.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/604/1*sPOuV4Dfn2ZFswYf7z0-HQ.png" /><figcaption>In Reacher Marketing, the sales people book geo-controlled ads.</figcaption></figure><p>This gives us higher ad prices.</p><p>The first-hand data we receive from readers drives value in the advertisement business through Reacher.</p><p>Reacher also has a unique and in-built pricing logic that gives the advertiser more impact from each display campaign while MittMedia charges higher prices for the same campaign. Read more in that price logic in this blog post.</p><p>We have also removed any possibilities for discounts on digital marketing in Reacher.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*pyi7ewlHb5OdcH3SHXhwsg.png" /></figure><p>All these elements mean that the Reacher tool “automatically” drives higher prices and when the sales force consistently uses Reacher in its daily work, the higher prices in combination with increased campaign volumes will substantially increase total revenues.</p><p>This is made possible through more effective campaigns and a higher quality of the ad servings sold.</p><p>The outcome for us has been an increase in repeat sales of the product.</p><h4><strong>Prerequisites for MittMedia’s inventory and price optimization</strong></h4><p>However, there is more to MittMedia’s success in the display business than the Reacher solutions. It’s also a matter of the fundamental view of our ad inventory and how it can drive value. And this is the perspective we have worked from.</p><p>Before getting into the details of how this was done, we would like to put our work with pricing and inventory optimization into context.</p><p>Of all the local media groups, MittMedia has been the most successful in the digital advertising business in 2018. We base our work with price/inventory optimization on local contexts and conditions. They are:</p><ul><li>MittMedia’s reach is generated from 21 digital news products that are geographically dispersed.</li><li>Our sales people and our customers are located in 30 cities around Sweden.</li><li>Some of these cities are well covered by one news product, some by two and some are in border areas and are therefore covered by even more news products.</li><li>We have a sales force that has to sell digital whilst maintaining and developing print sales.</li><li>Add to this that we have been focused on a digital reader business over recent years that, in the short term, risks driving our advertising inventory downward.</li></ul><p>These are the conditions that have become MittMedia’s logical driving force for how we believe we must work with inventory and prices.</p><h4><strong>A new and complementary approach to ad inventory</strong></h4><p>The most common way of looking at ad inventory involves the size of the ad inventory that can be sold.</p><p>Simply put: How many servings do we have on a site?</p><p>The size of the ad inventory is obviously crucial and will remain so in the future, and must be emphasised, worked on and given focus. After all, the inventory is the foundation on which we stand.</p><p>However, in a world where media companies have to combine an advertising business with a successful digital reader business, we can solve the problem and drive value by complementing the usual way of looking at ad inventory with new approaches.</p><p>This makes us better at unlocking the true potential of the inventory and avoiding the risk of a conflict between the reader business’s and the advertising business’s need for success.</p><p>If we are going to invest in a reader business, other and new metrics have to be monitored, not simply how many ad servings are generated.</p><h4><strong>Important focus on driving up CPM levels</strong></h4><p>MittMedia has therefore chosen to focus on increasing the CPM pricing we can get from campaigns running on our sites. CPM can vary significantly. Below is a trend line showing average CPM levels for one period.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/604/1*uTCBIVdzS5xpjg4uaP-m7A.png" /><figcaption>CPM levels from one of our SSPs. Note the big difference between the highest and lowest level.</figcaption></figure><p>What we see is significant differences in CPM levels.</p><p>And a simple calculation example shows us that if CPM increases from 40 to 80, we can retain our revenues in spite of a halved inventory size.</p><p>If we look at the revenue and accept the fact that we can’t influence the inventory to any great extent, we quickly realise that we can increase total revenue considerably by increasing the CPM.</p><p>By maintaining inventory and increasing CPM from an average of 40 to an average of 80, we are actually able to double the revenues.</p><p>It is obviously incredibly difficult to double CPM. However, in combination with a reader business, it is considerably easier for us to influence CPM than influence inventory.</p><p>And the reader business also provides us the tools to drive up CPM.</p><h4><strong>Long-term business development lies ahead</strong></h4><p>This is a long-term effort that is not complete yet. It demands constant work in both development and follow-up, but we can share what we have done so far, broadly.</p><ul><li>Deliver locally sold campaigns programmatically to drive up CPM.</li><li>Open up locally-sold campaigns to competition to let through campaigns that provide a higher CPM (but where Reacher allows us to control pricing so that we primarily sell servings on our own sites, which gives us maximum margins).</li><li>A holistic solution allowing us to consistently choose the campaign that gives us the highest bid.</li><li>Effective ad placement offering good viewability and good CTR as many programmatically sold campaigns are optimised using these metrics.</li><li>Adding data to locally sold campaigns to increase the impact for the customer and thereby allow for a higher CPM.</li><li>Augment demand by connecting more bidding parties to our inventory.</li><li>Allow more sales companies to sell our inventory.</li></ul><h4><strong>Important work: Maximise the matching between supply and demand</strong></h4><p>As price is a factor that in programmatic advertising is steered by supply and demand in the classical sense, it becomes less interesting to increase the inventory. If an increase in inventory leads to a lower price, then the price reduction will counter the increase in inventory and the total revenue remains the same. There are of course exceptions to this, above all during intensive periods when we see prices escalating (Black Friday, Christmas and such) making it interesting to increase the inventory. In contrast when we have low average CPM it is not relevant to increase inventory as the consequence will most likely be an increased number of servings at a low CPM and thereby reduce our average CPM.</p><p>How have we managed to succeed with all these points, then?</p><p>As mentioned, our advertising tool Reacher Marketing has provided many of the elements. It is through Reacher that we have been able to open up the local ads to competition and obtain a programmatic flow for them. Furthermore, Reacher’s target group logic has made it possible for us to take data from the reader business and use it in the advertisement business, as the very idea behind Reacher’s display solution is monitoring <em>who </em>sees the ad instead of <em>where</em> it is shown. Through Reacher we have provided our customers with much more effective campaigns resulting in a doubling of the CPM prices and an increase in revenue of 23%.</p><h4><strong>Header bidding — A crucial part of our work</strong></h4><p>Another important part of our revenue development is header bidding. By having header bidding on both the client side and server side we have obtained a holistic flow that allows many participants to bid on our servings. We clearly see that we can generate reasonable income from new participants without significantly affecting other participants. It is also through header bidding that we have managed to add more sales companies that can sell our inventory.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*egACyd_nlZx7FF-kA81vww.png" /></figure><p>And since it is the highest bidder that wins the serving there must be a mechanism that counteracts the possibility of sales companies outbidding each other and driving down our prices. Once again, we rely on the idea that price is steered by supply and demand and that increased demand will drive prices up whilst increased supply will drive prices down.</p><p><em>Håkan Hamrin, Product Owner, Advertising</em></p><p><em>Henrik Mazzanti, Business Development Manager, Business market</em></p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=66378d23e333" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/mittmedia-has-increased-revenues-from-display-by-23-per-cent-despite-a-reduced-advertising-66378d23e333">MittMedia has increased revenues from display by 23 per cent despite a reduced advertising…</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
        <item>
            <title><![CDATA[Reachers unika prislogik — så ger den annonskunderna mer för pengarna och Mittmedia högre prisuttag]]></title>
            <link>https://medium.com/mittmedia/reachers-unika-prislogik-s%C3%A5-ger-den-annonskunderna-mer-f%C3%B6r-pengarna-och-mittmedia-h%C3%B6gre-prisuttag-45f0bfb6b0e0?source=rss----ed31a0a441d2---4</link>
            <guid isPermaLink="false">https://medium.com/p/45f0bfb6b0e0</guid>
            <category><![CDATA[medium]]></category>
            <category><![CDATA[marketing]]></category>
            <category><![CDATA[sales]]></category>
            <category><![CDATA[advertising]]></category>
            <dc:creator><![CDATA[Joaquim Linder]]></dc:creator>
            <pubDate>Thu, 07 Mar 2019 07:19:36 GMT</pubDate>
            <atom:updated>2019-03-07T08:32:24.668Z</atom:updated>
            <content:encoded><![CDATA[<h3><strong>Reachers unika prislogik — så ger den oss högre annonspriser och samtidigt annonskunderna mer för pengarna</strong></h3><p><strong>Under de senaste åren har Mittmedia skapat förnyelse och framgång i den digitala annonsaffären. Resan mot förnyelsen och framgången har bestått av många steg på vägen och är resultatet av hårt arbete av många. </strong><a href="https://medium.com/mittmedia/mittmedia-har-%C3%B6kat-int%C3%A4kterna-p%C3%A5-display-med-23-procent-trots-ett-minskat-annonslager-s%C3%A5-gjorde-a5ce75fc0d50"><strong>I ett färskt blogginlägg</strong></a><strong> berättar mina kollegor Håkan Hamrin och Henrik Mazzanti om en del av arbetet med att målmedvetet öka våra digitala intäkter på display trots ett minskat annonslager. I det här inlägget ska jag borra djupare i en central del av den framgången. Det handlar om den unika prislogik som vi byggt i Mittmedias säljplattform Reacher. En logik som på en och samma gång ger Mittmedia högre annonspriser per såld visning OCH ger våra annonskunder mer valuta för pengarna för samma köpta annonsvisningar och kampanjer.</strong></p><p>Isitt inlägg beskriver Hamrin och Mazzanti hur Mittmedia kraftigt lyckats öka intäkterna på manuellt såld displayannonsering genom marknadsföringsverktyget Reacher Marketing, Mittmedias säljverktyg för effektiv marknadsföring.</p><p>Reacherverktygets inbyggda och helt unika prislogik ger BÅDE annonskunden mer effekt i varje displaykampanj OCH ett fördubblat prisuttag till Mittmedia i samma kampanj.</p><p>Det här låter kanske som nonsens.<br>Ett reptrick som är omöjligt.<br>Faktum är att det är helt och hållet sant.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/800/1*Rw5iH9yzQBzAynieldRFzw.png" /></figure><p>I det här blogginlägget beskriver jag hur logiken bakom framgången fungerar och hur vi, steg för steg, har kommit fram till den. Fem års gediget arbete ligger som grund för de resultat vi nu upplever, och jag ska lotsa er genom de insikter, misstag och framgångar vi upplevt under arbetets gång.</p><h4>Startskottet 2014 — ett omfattande strategiarbete</h4><p>2014 var vi i Mittmedia mitt uppe i processen att forma vår framtida digitala strategi, vilken också gällde för annonsaffären.</p><p>De principfrågor vi sökte svaren på är högst vanliga i ett standardiserat strategiarbete, men icke desto mindre helt centrala:</p><ol><li><strong>Var är vi idag?</strong></li><li><strong>Var behöver vi vara i framtiden och när behöver vi vara det?</strong></li><li><strong>Hur tar vi oss dit vi vill och i tid?</strong></li></ol><p>Även om den strategi vi behövde forma helt och hållet gällde den DIGITALA annonsaffären i framtiden så var tidsram och utvecklingstakt beroende av statusen och utvecklingen av printannonsaffären.</p><p>Printaffären är nu, 2019, fortfarande en stor del av Mittmedias affär.<br>År 2014 var den gigantisk i storlek jämfört med den digitala.<br>Men det gav oss knappast någon trygghet eftersom printdelen av affären var, och hade så varit under ett antal år, på väg nerför.</p><h4>Beräknad printnedgång – vår första utgångspunkt</h4><p>När vi satte oss ner och arbetade fram vår strategi var det också den prognostiserade printnedgången som var den drivande utgångspunkten.<br>Vi valde att utgå från ett ganska hårt as-is-scenario fram till 2020.</p><p>Utifrån den negativa kurvan över projekterad printnedgång kunde vi ta nästa steg och rita upp en kurva över den digitala tillväxt vi behövde åstadkomma för att kompensera printtappet. Vi valde att rita upp det behovet helt med utgångspunkt i displayaffären, eftersom det var den enda befintliga delen av den digitala affären 2014.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*g1PA78EcnAXo6LK-NOTYqg.png" /></figure><p>Genom att rita upp den kurvan kunde vi åskådliggöra den affärseffekt i displayaffären som vi behövde ha 2020 för att kompensera printtappet.</p><p>Notera: Alla bilder i detta inlägg är inga autentiska grafer med exakta värden, utan syftar enbart till att påvisa principer och förhållningssätt.</p><p>När vi ritat upp de här två kurvorna hade vi svarat på de två första frågorna i strategiutformningen: ”Var är vi idag?” och ”Var behöver vi vara i framtiden och när behöver vi vara det?”.</p><h4>Nästa fråga: Kunde befintlig räckviddsmodell ta oss dit vi behövde?</h4><p>Nu var det dags att börja borra i fråga tre: ”Hur vi skulle ta oss dit vi ville?” Först sökte vi svaret i den befintliga affärsmodellen för display, dvs den traditionella räckviddsmodell vi arbetade med 2014. Kunde vi åstadkomma det nödvändiga framtida digitala affärsbehovet med den befintliga pris- och affärsmodellen i displayaffären, d.v.s räckviddsmodellen?</p><p>Hade vi alls någon möjlighet att nå vårt affärsmål i displayaffären till 2020 om vi fortsatte med samma räckviddsmodell?</p><p>Vi räknade om kurvan ovan i behov av lokalt sålda annonsexponeringar per vecka 2020. Sedan tittade vi på:</p><p>1. Antalet annonsexponeringar per sidvisning.</p><p>2. Best practise i branschen gällande sidvisningar per besök.</p><p>3. Omvandlade detta till behov av besök per vecka.</p><p>4. Best practise i branschen gällande antalet besök per unik per vecka.</p><p>5. Omvandlade detta till behov av antal unika per vecka.</p><blockquote>Resultatet vi fick visade att vi hade ett behov av 130% lokal digital räckvidd per vecka.</blockquote><p>Om vi skulle lyckas med det skulle det behövas en stor inflyttning av extra individer i MittMedia-land (en befolkningsökning med 30 procent) samt att alla dessa dessutom skulle välja att läsa oss frekvent, varje vecka.</p><p>Ett i teorin önskvärt scenario, men totalt orealistiskt.</p><p>Det innebar att vi behövde göra någonting mer. Vi skulle exempelvis kunna:</p><ol><li>Öka antalet annonsexponeringar per sidvisning.</li></ol><p>2. Ta bort den lazy load för annonsvisningar som vi just utvecklat.</p><p>De två åtgärderna skulle i sin tur göra läsar- och användarupplevelsen i praktiken outhärdlig, med massor av annonsvisningar och dessutom att vi skulle ta betalt för annonser som inte syntes. Raka motsatsen till det kvalitativa arbete med annonskvalitet som vi ägnat de senaste åren åt.</p><h4><strong>Nästa fråga: Kan vi komma dit vi vill med högre priser i befintlig modell?</strong></h4><p>Ovan alternativ, att försöka maxa den befintliga affärsmodellen genom en kraftigt ökad räckvidd eller ökad annonsvolym var alltså inte aktuellt. Särskilt inte på de lokala marknader vi opererar på, och med den trovärdighet i nyhetsrapporteringen vi måste bära.</p><p>Nästa frågeställning blev att titta på hur vi kunde öka värde/prisuttag på den räckvidd och det annonslager vi de facto har.<br>Vi frågade oss vilken utveckling på värdet av varje enskild annonsexponering som skulle vara nödvändigt för att 2020 nå effekt och intäktsbehov i displayaffären för att kompensera printtappet.</p><blockquote>Det visade sig att vi år 2020 skulle ha ett snittvärdesbehov på fem gånger mer än 2014.</blockquote><p>Det i sin tur betydde att om vi bibehöll samma annonsmodell måste vi öka prisuttaget räknat i CPM-nivåer dramatiskt och presentera prislistor för våra kunder som inte var möjliga att göra affär på. Vi behövde göra något annat än att bara höja CPM-nivåerna och behålla samma affärsmodell.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*VrmcG6UjJNUysskiL8IPTQ.png" /><figcaption>Behov av dramatiskt höjda annonspriser mot 2020</figcaption></figure><h4>Slutsats: Räckviddsaffären behövde ersättas med en målgruppsmodell där annonsvisningarna berikades med data</h4><p>Vi behövde hitta ett sätt att påföra mycket mer värde på annonsexponeringarna så att vi kunde ge högre värde/effekt till kunden och därmed befoga ett högre pris.<br>Vår tes var att vi kunde åstadkomma detta om vi lade på data på våra annonsvisningar och erbjöd kunderna en effektivare målgruppsannonsering.</p><p>Det första vi gjorde var att bygga en pyramid innehållande då kända annonstyper med lägst värde i botten och vidare uppåt. Samtidigt tittade vi på på hur mycket lager som principiellt behövde utnyttjas för varje kampanj. Ovanpå denna pyramid lade vi kurvan med intäktbehovet, nu omvandlat till CPM-värde.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/1024/1*VEZXQ1iBCcNROXKeU0s5rw.png" /></figure><p>Pyramiden och kurvan kombinerat fick oss att inse att detta i teorin var görbart. Väldigt utmanande och svårt, men görbart.</p><p>Frågan var nu HUR vi skulle göra för att på en och samma gång kunna:</p><ul><li>Bära ut ett högre värde på varje enskild annonsvisning genom att påföra data på visningen.</li><li>Få kunden att självmant vilja betala mera.</li><li>Styra bort vår affär från en mångårigt rotad rabattkultur.</li><li>Optimera vårt lager.</li></ul><p>En saftig utmaning, och för att få till alla de delarna var vi tvungna att göra många olika saker.</p><h4>Det första steget: Samla upp data och berika vårt annonslager med datan</h4><p>Det stora jobbet låg givetvis i att skapa ett digitalt ekosystem som tillät oss att samla upp, hantera och påföra användar- och kunddata på vårt annonslager. Att dessutom skapa och till kunderna bära ut en ny annonsmodell som bygger på målgruppsannonsering istället för traditionell räckvidd via ett enkelt och kreativt verktyg (Reacher).</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/869/1*I5aNJpcvB-PcciIxUz0MIA.png" /><figcaption>Mittmedias Reacherverktyg används tillsammans med kunderna — vid varje säljbesök</figcaption></figure><p>Men det gällde också att när vi tog betalt för ovan lager i vårt verktyg i den nya modellen skapa en sammanhållen logik för vårt prisuttag.</p><h4>Nästa steg: En sammanhållen prislogik</h4><p>Det var här vi landade i Reacher prislogik, som jag nu ska försöka förklara genom några räkneexempel. <br>I exemplen nedan har vi utgått från några värden:</p><ol><li>Vi har satt ett basvärde på CPM 100 i vårt sajtnätverk.</li><li>Vi har ett totalt lager på 10 besökare.</li><li>Vi har frekvens 1 per besökare.</li></ol><p>Nästa steg är att se hur vi bygger en logik som ger högre prisuttag OCH högre kundnytta om vi formar tre olika exempelkampanjer, där vi stegvis berikar annonsexponeringar med data.</p><ol><li>ROS-kampanj.</li><li>Kampanj styrd på berikad geografidata.</li><li>Kampanj styrd på berikad geografidata och intressemålgruppsdata</li></ol><h4>Reachers prislogik — så funkar den</h4><p>Prislogiken fungerar som så att den utgår från det totala lagret. <br>Efter annonsörens val av geografi och intressemålgrupp använder sig prislogiken inte av den del av lagret som faktiskt <strong>valts</strong>, utan lagret av det som <strong>valts bort</strong>, d.v.s. dom besökare annonsören <strong>INTE</strong> vill åt med sin kampanj.</p><p>Tekniskt sett vilar prislogiken på en unik algoritm i Reacherplattformen. Algoritmen är givetvis mer komplicerad än i räkneexemplen, men grundprincipen är densamma. Så här funkar den:</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/607/0*UoNts_hWpN3bwyq7" /></figure><p><strong>Kampanj 1 — ROS</strong></p><p>I denna kampanj använder vi 100% av det totala lagret. Därmed blir CPM-faktorn = 1. Det innebär följande:</p><ul><li>CPM-värdet blir 100 (basen) gånger 1 (faktorn) = 100.</li><li>Kampanjkostnaden för kunden blir då 0,10:- (CPM-värdet) gånger 10 (besökare) = 1:-</li></ul><p><strong>Kampanj 2 — Styrd på berikad geografidata</strong></p><p>I denna kampanj så används <strong>INTE</strong> 40% av det totala lagret, därmed blir CPM-faktorn = 1,4. Det innebär följande:</p><ul><li>CPM-värdet blir 100 (basen) gånger 1,4 (faktorn) = 140.</li><li>Kampanjkostnaden för kunden blir då 0,14:- (CPM-värdet) gånger 6 (besökare) = 0,84:-</li></ul><p><strong>Kampanj 3 — Styrd på berikad geografidata och intressemålgruppsdata</strong></p><p>I denna kampanj så används <strong>INTE </strong>80% av det totala lagret, därmed blir CPM-faktorn = 1,8. Det innebär följande:</p><ul><li>CPM-värdet blir 100 (basen) gånger 1,8 (faktorn) = 180.</li><li>Kampanjkostnaden för kunden blir då 0,18:- (CPM-värdet) gånger 2 (besökare) = 0,36:-</li></ul><h4><strong>Resultatet: Mer värde för BÅDE annonsören OCH Mittmedia</strong></h4><p>Vad blir då skillnaden för annonskunden och för Mittmedia som använder Reacher om vi jämför kampanj 1 (utan data och målgrupp) och kampanj 3 (med data och dubbla målgrupper)? Uppnår vi den prisökningsmöjlighet som vi ville driva i pyramiden ni såg tidigare? Jo, det ser faktiskt riktigt bra ut.</p><p>För annonsören:</p><ol><li>Det finns ett tydligt ekonomiskt incitament att skapa kampanjer mot mindre målgrupper.</li><li>Man kan skapa fler unika kampanjer för samma budget. I detta räkneexempel kan annonsören göra tre olika kampanjer skräddarsydda för tre olika målgrupper, till i stort sett samma kampanjbudget som för 1 ROS.</li></ol><p>För Mittmedia eller ett annat mediehus som använder Reacher:</p><ol><li>Modellen driver automatiskt ett ökat CPM-värde per annonsvisning.</li><li>Mittmedia får ett mindre utnyttjat lager för samma intäkt för varje kund och kan då sälja resterande del till andra kunder. Om kunden väljer att använda hela sin budget och göra tre kampanjer enligt kampanj 3 ovan, så har mediehuset kvar 40% av lagret att sälja till annan kund (2 besökare per kampanj gånger tre kampanjer = 6).</li></ol><p>Kontentan är att vi faktiskt, trots att det kan verka osannolikt kan uppnå våra mål:</p><blockquote>Genom att berika vårt annonslager med data och dessutom bygga den här prislogiken kan vi driva det prisuttag vi behöver för att nå det strategiska målet om intäktseffekter i displayaffären som kompenserar för printtappet 2020.</blockquote><blockquote>Samtidigt som vi höjer prisuttaget kan vi ge annonsörerna mer bang for the buck, även på de högre prisnivåerna.</blockquote><h4>Prislogiken i kombination med växande kampanjvolymer driver framgång i de totala intäkterna</h4><p>Eftersom vi byggt in den här unika prislogiken i vårt försäljningsverktyg Reacher kommer vi att ha möjlighet att bära ut effekterna av logiken och det databerikade annonslagret i varenda kampanj som våra säljare säljer till sina kunder, varje dag.</p><p>Det högre prisuttaget och den växande kampanjvolymen kommer att ge de intäktsökningar som vi behöver för att ta oss in mot det strategiska målet vi började det här inlägget med att titta på.</p><p>Enkelt, eller hur? <br>Jo, absolut, men det har inte varit fullt så enkelt.</p><p>Visst har Mittmedia haft pris- och intäktsökningar i displayaffären som slår alla rekord, i Sverige och internationellt. Men vi är ännu inte riktigt där vi hade behövt vara inför 2020 om vi tittar på den där “kompensationskurvan” tidigare i inlägget. En av orsakerna är att vi av olika anledningar inte öppnat kranen för demografisk data helt (den översta delen av pyramiden ovan), men vi borde ändå kanske ha kommit lite längre.<br>Frågan är varför.</p><h4><strong>Nya affärsmodeller kräver nya styrmodeller</strong></h4><p>Tittar vi närmare på siffrorna inser vi att vi i början efter lansering fick en effekt som vi inte räknade med, som grafen nedan visar.</p><ol><li>CPM-värdet och intäkten per kampanj ökade dramatiskt, vilket var effekten av strategin och logiken ovan.</li><li>Den totala intäkten ökade dock inte, utan låg kvar på den nivå den varit tidigare.</li><li>Antalet order i Reacher med den nya logiken gick ner linjärt med ökningarna av CPM/kampanj-värdeeffekten.</li></ol><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/606/0*hDHYgO_Z5jNpz_U3" /></figure><p>Och så var det ju inte tänkt. Den totala intäkten skulle ju följa med kurvan över CPM-värde och intäkt per kampanj?</p><p>Vad var det som hände?</p><p>Svaret var ju egentligen väldigt logiskt och något som vi kanske borde ha förutsett. Boven i dramat stavas <em>verksamhetsstyrning</em>: Budget i all ära, men här skapade den problem.</p><p>Säljarna fortsatte att fokusera på att nå budget, och inte på att stadigt öka antalet kampanjer med högre prisuttag i Reacher. Det gjorde att antalet sålda kampanjer i Reacher och med Reachers prislogik faktiskt sjönk.</p><figure><img alt="" src="https://cdn-images-1.medium.com/max/648/1*KQ-AfXbKhW9yL139UZcycw.png" /></figure><p>Omvandlat i dagligt arbete:<br>Det högre prisuttaget i Reacher hjälper en säljare att nå sin budget med FÄRRE antal sålda displaykampanjer. När säljaren når sin budget riktas fokus på andra delar i produktportföljen.</p><p>Antalet sålda displaykampanjer i Reacher med den förbättrade prislogiken går ner och kurvan över den totala intäkterna följer inte med kurvan över CPM-värde och intäkt per kampanj</p><p>Vår slutsats var att det inte var logiken eller tekniken det var fel på utan att nya modeller kräver nya styrmodeller och arbetssätt hos de människor som varje dag ska bära ut affären.</p><h4>Vår fördel: Vi äger själva vårt problem — och kan jobba med det</h4><p>Fördelen med de identifierade utmaningarna i verksamhetsstyrningen var att vi själva ägde problemet. För Mittmedia innebar det ett omtag kring KPI:er för att tydligt sätta fokus på aktiviteter som drev utvecklingen åt rätt håll.</p><p>I det här fallet handlade det till stor del om att förändra kultur, vilket gjorde att nyckeltal som t.ex. ”aktiva säljare i Reacher” och ”antalet köpande digitala kunder per vecka” hjälpte oss att förändra utvecklingen.</p><blockquote>Effekten: Reacher tillsammans med den förändrade verksamhetsstyrningen ledde till att den lokala displayaffären under 2018 ökade med hela 28 procent.</blockquote><p>Till sist, men inte minst, så måste jag stolt berätta att av Mittmedias fem (!) nomineringar till INMA Global Media Award 2019, som går av stapeln i New York i maj, är Reacher nominerad i två kategorier!</p><p><strong><em>Joaquim Linder </em></strong>är produktägare Reacher Mittmedia<br>Du når honom på joaquim.linder@mittmedia.se</p><img src="https://medium.com/_/stat?event=post.clientViewed&referrerSource=full_rss&postId=45f0bfb6b0e0" width="1" height="1" alt=""><hr><p><a href="https://medium.com/mittmedia/reachers-unika-prislogik-s%C3%A5-ger-den-annonskunderna-mer-f%C3%B6r-pengarna-och-mittmedia-h%C3%B6gre-prisuttag-45f0bfb6b0e0">Reachers unika prislogik — så ger den annonskunderna mer för pengarna och Mittmedia högre prisuttag</a> was originally published in <a href="https://medium.com/mittmedia">mittmedia</a> on Medium, where people are continuing the conversation by highlighting and responding to this story.</p>]]></content:encoded>
        </item>
    </channel>
</rss>