Alla asylansökningar behandlas enligt gemensamma kriterier i EU

Under den senaste tiden har asylansökningar från ryska medborgare samt Migrationsverkets beslut på dessa ansökningar och grunderna för besluten diskuterats i offentligheten. Riktlinjerna för behandlingen av asylansökningar från ryska medborgare har inte förändrats på ett sätt som skulle påverka fördelningen mellan positiva och negativa beslut.

Migrationsverket avgör alla asylansökningar individuellt enligt internationella flyktingrättsliga standarder, oavsett sökandens hemland. EU:s förordningar, nationell lagstiftning och förvaltningsdomstolarnas rättspraxis bestämmer principerna för beslutsfattandet vid Migrationsverket. I juni började den nya migrations- och asylpakten tillämpas i Europeiska unionen, och pakten för med sig ett enhetligare system även för behandlingen av asylansökningar.

– Europeiska unionen har gemensamma kriterier och gemensam landinformation för behandlingen av asylansökningar samt för bedömningen av de bevis som sökanden lagt fram och av trovärdigheten hos bevisen. Detta gäller såväl ryska medborgare som sökande som är medborgare i andra länder, säger Johanna Waal, direktör för enheten för rätts- och sakkunnigtjänster.

Verket tillämpar alltså samma standarder och kriterier på sökande som är ryska medborgare som på sökande som är medborgare i andra länder. Kriterierna bestämmer till exempel vad som betraktas som förföljelse eller välgrundad fruktan för förföljelse, hur bedömningen av de bevis som sökanden lagt fram genomförs och hur bevisbördan i en asylutredning fördelas mellan sökanden och myndigheten.

Migrationsverkets landinformation om Ryssland är grundlig och tidsenlig, och informationen uppdateras kontinuerligt. Verket följer också regelbundet fördelningen mellan positiva och negativa beslut i andra EU-länder. Andelen positiva asylbeslut som gäller ryska medborgare ligger i Finland lite över det europeiska genomsnittet. Migrationsverkets tillämpningsanvisningar och landinformation om Ryssland finns offentligt tillgängliga på verkets webbplats.

Sökanden ska bevisa sina personliga grunder för asyl

Asyl kan beviljas om sökanden känner välgrundad fruktan för förföljelse i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland på grund av sitt ursprung, sin religion, nationalitet eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin politiska uppfattning. Därutöver förutsätts det att sökanden på grund av sin fruktan inte kan använda sig av myndigheternas skydd i sitt hemland eller sitt permanenta bosättningsland.

Asylsökanden ska själv föra fram sina egna personliga grunder som visar att han eller hon riskerar utsättas för förföljelse i sitt hemland. I fråga om Ryssland överskrids beviströskeln för beviljande av asyl inte enbart på grund av att det är allmänt känt att myndigheterna i landet är oberäkneliga eller på grund av att sökandens verksamhet i allmänhet är olaglig i landet.

– Till exempel värnplikt, att bli tvungen att gå ut i krig, tillhörighet till en sexuell minoritet eller oppositionsverksamhet som håller låg profil i ett auktoritärt land som Ryssland utgör i sig inte en grund för internationellt skydd. För att asyl ska kunna beviljas måste den internationella flyktingrättsliga tröskeln för en välgrundad fruktan alltid överskridas, säger Waal.

Det är endast i undantagsfall möjligt att bevilja asyl enbart på grund av de allmänna förhållandena i ett land eller på grund av tillhörighet till en viss grupp. Ett exempel på en sådan situation är kvinnors och flickors ställning i Afghanistan. I fråga om ryska medborgare har tröskeln för att fatta ett sådant beslut i ljuset av landinformation inte överskridits i Finland eller i andra EU-länder. Då är det sökandens ansvar att på ett trovärdigt sätt visa att förföljelsen eller den välgrundade fruktan för förföljelse även på basis av andra bevis är tillräckligt sannolik i hans eller hennes situation.

När sökanden har fört fram de grunder på vilka han eller hon borde beviljas asyl, bedömer Migrationsverket om sökanden löper en verklig och grundad risk för förföljelse eller allvarlig skada. Bedömningen baserar sig bland annat på sökandens berättelse, den utredning som lagts fram och aktuell landinformation som samlats in från flera olika internationella källor.

– Vi förstår att utredningen och bedömningen av bevisen kan ur sökandens perspektiv kännas som ett tecken på misstro, men de är en viktig del av beslutsfattandet i asylärenden, säger Waal.

Myndigheten kan inte heller bevilja asyl till exempel som motåtgärd mot en stats klandervärda politik eller för att stödja civilsamhällesaktörer, om sökanden inte annars uppfyller villkoren för beviljande av flyktingstatus.

Asylbeslut har i regel förblivit oförändrade hos olika rättsinstanser

Sökandenas rättsskydd säkerställs även genom möjligheten att få ett negativt beslut prövat av en oberoende förvaltningsdomstol. Denna rätt utnyttjas i en stor omfattning.

Det kan förflyta en lång tid mellan Migrationsverkets asylbeslut och behandlingen av besvären. I vissa fall kan sökandens situation ha förändrats efter verkets beslut antingen av orsaker som är helt oberoende av sökanden, till exempel om situationen i ursprungslandet har förändrats, eller av orsaker som hänför sig till sökanden, till exempel om sökanden på ett synligt och offentligt sätt har blivit politiskt aktiv.

– Våra asylbeslut har i regel förblivit oförändrade. Årligen har bara cirka fem procent av alla asylbeslut som överklagats återförvisats till oss. I de flesta fall återförvisas ett beslut eftersom sökanden har lagt fram nya grunder eller utredningar. Våra asylbeslut motsvarar rättspraxisen och den genomsnittliga beslutspraxisen i EU-länderna, säger Waal.

Ytterligare information till medier

• Johanna Waal, direktör för enheten för rätts- och sakkunnigtjänster, e-post: fornamn.efternamn@migri.fi, tfn 0295 433 037 (Migrationsverkets telefonnummer för medier)
• Webbsida: Tillämpningsanvisningar | Migrationsverket
• Webbsida: Landinformationsdatabasen Tellus